Filmåret 1994. I mina ögon det näst bästa filmåret i historien. Att ta ut blott tio filmer till en lista är ungefär lika svårt som att välja vilket av ens barn man gillar bäst. Så jag gör som när jag väljer barn, jag går på magkänsla, dagsform och vem som kliar mig längst på ryggen.
Så here we go. Tio fiffiliniska guilty pleasure-filmer. Tio kalasrullar. Tio underverk. Tio filmer som jag sett en sisådär 150 gånger om jag slår ihop dom. Sådärja. Förväntningarna är nere under fryspunkten nu va, haha? Glöm inte kolla bubblarna också. Dom är många och finfina och alla hamnade på en trivsam och värdig elfte plats.
10. Klienten
(The Client, Regi: Joel Schumacher)
Det här är inte bara Susan Sarandons bästa film, hon bodde dessutom i en lägenhet (i filmen) som hade gula väggar och bruna möbler och jag fick nån idé att det där var PRECIS min stil. Så när jag sett filmen målade jag gult och köpte nya möbler. Det höll tre veckor sen var jag tillbaka i ”min” stil igen. Jag har gjort så några gånger i livet. Målat om för att det ska se ”vuxet” ut hemma. Provat ”kaffe latte-brunt” och sånt. Går åt helvete varenda gång. Men Klienten är bra som tusan. John Grisham skrev boken, Joel Schumacher regisserade och jag gav den 5/5 då och 4/5 nu. Det hade räckt till en topp-tre-placering vilket år som helst – utom 1988 och 1994.
.
.
9. Léon
(Regi: Luc Besson)
Nu kommer vi till en modern klassiker. Det här är en film som förtjänar en uppföljare. En Mathilda-film. Jag vill veta hur det gick. Jag har tänkt på Léon och Mathilda i tjugotvå år nu, räcker inte det? Svaret är nej, det gör det inte, för när jag ser en riktigt bra film så släpper den inte. Den släpper aldrig. Léon är 5/5 och Luc Bessons näst bästa film. Den bästa gjorde han 1988.
.
.
.
8. Il postino
(Regi: Michael Radford)
”En film om kärlek, vänskap och den magiska känslan av att få ett handskrivet brev.” Så skrev jag i min recension av denna film, denna vackra lilla mysiga italienska pärla till film. Massimo Troisi spelar Mario Rouppolo, en anspråkslös man som drömmer om kärlek och vill lära sig ordens bevingade makt på kvinnorna av den chilenske poeten Pablo Neruda som bor på den italienska ö där Mario arbetar som cyklande brevbärare. Troisi spelar sin Mario så fint och det är hjärtskärande att han dog dagen efter sista inspelningsdagen blott 41 år gammal och att han – liksom Heath Ledger ett antal år senare – kom att postumt bli Oscarsnominerad för sin roll.
.
.
.
7. When a man loves a woman
(Regi: Luis Mandoki)
Vad säger man om en film som denna för att någon som inte har sett den ska se den? Att den handlar om kärlek? Ja, det gör den. Att den handlar om alkoholism och medberoende? Ja, för det gör den. Att den har barnskådisar som banne mig inte behöver skämmas för sin insats? Ja, det har den. Att Andy Garcia och Meg Ryan har en personkemi jag tror på till 100%? Helt sant. Att den innefattar allt detta och mer därtill utan att vara tung som en säck gråsten och ångestprojicerande? Jepp. Det med. Svinbra film, helt enkelt!
.
.
.
6. Pulp Fiction
(Regi: Quentin Tarantino)
Den började på en trea, det gjorde den. Mitt första besök i Tarantinos värld var liksom inte helt…okomplicerad. Jag var överväldigad och uttråkad på samma gång och det visade sig att filmen behövde en hel del tittar för att ”komma ikapp sig själv” i min hjärna. Den är komplex och enkel samtidigt. Egentligen har den allt. Härlig film är det hur som helst – och den är inte en trea längre.
.
.
.
5. True Lies
(Regi: James Cameron)
Harry Tasker (Arnold Schwarzenegger) kan det mesta. Han kan skjuta, springa fort, spränga, döda (men utan blod), dyka, byta kläder i ett rasande tempo, ratta flygplan och styrdansa. Han kan också det där med avlyssning vilket visar sig komma väl till pass när han får för sig att frugan (Jamie Lee Curtis) är otrogen. Att True Lies är en av mina absoluta guilty pleasure-filmer kanske förvånar en del – men inte mig, haha. Den har nämligen ALLT! Så satans underhållande från första sekund till sista och James Cameron visar att han kan göra film på det där ”riktiga” sättet, alltså innan han började blanda in smurfblå avatarer och sån skit i produktionerna.
.
.
.
4. Speed
(Regi: Jan de Bont)
Jävlar vilken bra kemi dom har, Sandra Bullock och Keanu Reeves. Och jävlar vad coolt det blev att köra buss hux flux. Speed är för mig kanske den enda actionfilm som i milliliter svett vid tittning kommer upp i samma nivå som Die Hard, för det här ÄR spännande fanimej PÅ RIKTIGT. Dennis Hopper som bad guy, klaustrohissar åsså bussen som inte får bromsas. Jiihhaaaaaa, krasch boom bang va bra det är! Fem plus då, fem plus nu!
.
.
.
3. Dum & dummare
(Dumb & Dumber, Regi: Peter Farrelly och Bobby Farrelly)
Jag skulle faktiskt kunna drista mig till och säga att detta är den roligaste komedi som gjorts. Som finns. Som spelats in. Som kommits på. Det är tveklöst den komedi jag sett flest gånger och jag verkar inte tröttna på den. Alls. Heller. Jag gillar att skratta och den här filmen får mig att skratta. Alltid. Hur illa det än är ställt med humöret. Fem av fem. Always forever änd ever.
.
.
.
2. Lejonkungen
(The Lion King, Regi: Roger Allers och Rob Minkoff)
En av världens bästa filmiska öppningsscener. En historia som berör mig ända in i märg och ben. Kanonmusik. Jeremy Irons. Topp-tre-bästa-Disney-filmerna-genom-tiderna. En underbar film. Och sorglig också. Funkar lika bra med svenska röster som i original. En av dom mest minnesvärda biobesöken i mitt liv. I Hollywood. På premiären. Jag grät så mycket så jag fick hinka Resorb efteråt. Och tjejen som sjöng ”En värld full av liv” på barnens dop. Circle of life. Då grät jag igen, rätt ner i dopfunten. Satan vad härligt det är med film egentligen, va?
.
.
.
1. Forrest Gump
(Regi: Robert Zemeckis)
Kloka jättefina Forrest Gump. Han fattar grejen. Han fattar allt. Han har så mycket att lära oss andra och han HAR lärt många så mycket med sina chokladbitar och tankar om livet. Ibland undrar jag hur jag hade varit om Forrest Gump-filmen inte fanns. Jag tror faktiskt inte jag varit samma person som jag är nu. Jag tänker att det är bra att gilla film, att det är trevligt att kunna ta till sig film och faktiskt – ibland – kanske till och med bli en bättre människa i slutändan tack vare sitt filmtittande. Jag tror man får hitta sin egen Messias här i världen och Forrest Gump är min. Han är mer sanning för mig än alla visdomsord Kay Pollack, Mia Törnblom, Dr Phil och Paulo Coehlo delar med sig av – sammantaget.
.
Bubblare: Den röda filmen, Nobody´s fool, Den vita filmen, Muriels bröllop, Love affair, Döden och flickan, Nattvakten, Farinelli, Puppet Masters.
.
Idag skriver fler filmspanare om filmåret 1994. Klicka på länkarna för att komma till deras listor.
Rörliga bilder och tryckta ord
Jojjenito
Filmitch
Movies-Noir
Fripps filmrevyer
Flmr
We could watch movies
Har du sett filmen Heavenly Creatures (Svarta änglar) från 1994? För även om den inte platsar på din topp-10-lista så borde den väl ändå hamna bland bubblarna? 🙂
Lyssna på Moya, Fiffi! 🙂
Sofia:
Jag lyssnar ofta på Moya 😉
Moya:
Jag har sett den och jag tycker den är bra, så pass bra att den hamnade precis under bubblarna – vilket kanske kan ses som illa MEN icke sa Nicke. Det är inte ett dåligt betyg just detta superstarka filmår 😉
Det är bara en endaste film på din lista som jag inte sett och det är Klienten. Den blir jag lite sugen på. Kan gilla de där rättegångsfilmerna om jag är på rätt humör.
Rätt förvånad dock att Fyra bröllop och en begravningen inte ens orkade sig upp till en bubblare hos dig. Eller har du glömt den helt och hållet? 🙂
Henke:
Fyra bröllop… är en 3/5 hos mig, no more no less, så den var inte ens påtänkt som bubblare 😉
Klienten är en höjdare – om man är på rätt humör. Vänta in humöret och ge den en chans 🙂
Vi är helt överens om näst bästa filmår. Det är bara när det gäller det bästa som vi skiljer oss åt med ett par år…
10. Klienten – Lite för mycket standardthriller för min del. Inget slår The Firm…
9. Léon – Bra där
8. Il postino – Lite oväntat. Har sett den men den föll bort då jag inte minds ngt av den
7. When a man loves a woman – Ingen oväntad listplacering för din del 🙂
6. Pulp Fiction – Står en nyinköpt box hemma, ska bli spännande att se om den håller
5. True Lies – Har alltid tyckt att Last Action Hero är bättre
4. Speed – Bra där
3. Dum & dummare – Bra där
2. Lejonkungen – Bra, men inte SÅ bra
1. Forrest Gump – Inte det minsta oväntat 😀
Sofia:
Haha, vad gäller The Firm kommer vi aldrig hamna i något slags konsesus 😉
Va? Var den inte oväntad, ettan? 😉
10. Klienten – Susan Sarandon är ingen favorit. Men, det spelar ingen roll här. Filmen var en besvikelse senast jag såg om den.
9. Léon – Kul med en 5/5 film så långt ner på listan… En stark fyra hos mig, men också en tredjeplats…
8. Il postino – Ej sett, men blir lite sugen när jag ser att det är Luis Bacalov som gjort musiken (som vann en Oscar)…
7. When a Man Loves a Woman – Ah, kul. Såg denna för inte så länge sen i min Love Week och det funkade bra, helt klart. Ingen topp tio-film, men sevärd.
6. Pulp Fiction – Toppfilm, inget snack om saken. Svårt att inte tycka om som filmälskare.
5. True Lies – Den ÄR verkligen underhållande. Skön humor, bra action och trevliga prestationer. Jamie Lee Curtis är klart underskattad i denna, även Bill Paxton är klockren.
4. Speed – Hmm, bättre än Léon alltså? Ok, det handlar om ens favoriter så det kan jag köpa, men annars icke 😉
3. Dum & dummare – Rolig på sina håll, men ingen favoritkomedi.
2. Lejonkungen – Många verkar älska denna. Kan väl förstå att man gillar den, speciellt om man såg den när det begav sig, vilket jag inte gjorde.
1. Forrest Gump – Bra film, och fyra på min lista. Men det är givetvis en smaksak.
Movies-Noir:
Jag kan tänka mig att Il postino kan falla dig i smaken om du ser den en melankolisk kväll i solnedgången 🙂
Japp, Speed håller jag betydligt högre än Léon because my magkänsla säger mig precis just det 😉
Har du snott min halva lista!??! Va..VA!???! 😉
Steffo:
Mer än halva! 🙂
In Postino! Den hade jag helt glömt bort. Nice val. Alla filmer är bra… förutom Forrest Gump. Lyssnar på Tom Hanks i Actors Studio just nu, så det är inte han jag har nåt mot. Den är bara så upp i molnen idealistisk och fantastisk. Mer fantasy än LOTR. Faktiskt.
David:
Haha, vilken rolig formulering. ”Mer fantasy än LOTR”! 🙂
Sett alla utom sjuan och åttan – bra val men få överlapp 2 stycken – tyder på att det är ett bra år.
filmitch:
Ett mycket bra år – men kanske inte för skräckfilmer (slog det mig när jag kollat allas listor).
90 talet är inget höjdardecennium för skräckisar
Forrest Gump vilken fin film det är. Jag blir glad varje gång jag tänker på och ser den.
Lejonkungen likaså. Brukar använda den för att exemplifiera Hamlet. Fungerar alltid.
Fröken Christina:
Måste vara ett tacksamt exempel, Lejonkungen. Lite lättare att ta in än Hamlet…kanske 🙂
Oja, det är det. Det gäller att utnyttja sina filmkunskaper till något positivt ;).
Fröken Christina:
Självklart! Det är jättesmart gjort! Det är en bra hobby på så sätt, man kan lära sig mycket om livet och andra genom att bara sitta på röven och bli underhållen 😉
10. Klienten – Inte sett.
9. Léon – Var för länge sen jag såg den. Kände starkare för andra filmer som det var ungefär lika länge sen jag såg.
8. Il postino – Inte sett.
7. When a man loves a woman – Inte sett.
6. Pulp Fiction – High-five!
5. True Lies – Oklart om jag sett denna.
4. Speed – High-five!
3. Dum & dummare – Många har med denna. Kanske skulle ta och se den en gång för alla, på riktigt.
2. Lejonkungen – Inte sett. Pix…Disney har inte lockat mig. Snobbar ju mig med anime istället.
1. Forrest Gump – Bubblare.
En hel del oväntade val, och många filmer som jag inte sett, och två överlapp.
Jojjenito:
Ojojoj vilka filmkvällar du har framför dig med filmer från 1994 som du inte sett. Jag tror dock det är troligare att du faller för Il postino än Dum och dummare 😉
Var är The Crow och The Shawshank Redemption?
Om 1994 är näst bäst, vilket år är bäst?
Micke:
The Crow är långt från listan (fick en svag trea den gången jag såg den) och Shawshank hamnade ”bara” på en trea och strax under bubblarna.
1988 är bäst. 🙂
HEJ! NI SOM HAR KOLL! Jag såg en början på en film någon gång mellan 1994 – 1998 tror jag. Det är en kvinna som har bröllops klänning på sig och dansar och sjunger slänger sin bröllopsbukett till sina brudnäbbar. Och sången hon sjunger finns ordet Kisses i, skulle jag höra den idag så vet jag, Så kan någon av er hjälpa mig? kram Yvonne