MARTHA & NIKI

”Jag skulle vilja krypa ner i en tunna och sitta där och gråta en halvtimme….”

Det var mina första ord till filmspanarvännen Sofia när månadens filmspanarfilm Martha & Niki precis tagit slut. Ögonen var alldeles tåriga, jag hade skrattat så mycket att mungiporna inte ville trilla ner i normalläge, jag kände mig jättetrött och alldeles upprymd samtidigt och i hjärttrakten kände jag något som påminde starkt om….lycka.

Hela jag, både till själ och hjärta, var hundraprocentigt investerad i filmen från den första långa scenen som börjar med en konfrencier som ropar ”Är ni redo för lite hiphop?” och vi får se duon Martha Nabwire och Niki Tsappos dansa loss till hög skön hip-hop-musik i Solnahallen till filmens allra sista scen när tjejerna vunnit VM-plaketten, åkt på salsa-sällskapsresa med danssugna svennar till Kuba, battlat i Brooklyn, dömt danstävling i Tjeckien, pratat allvar i Johannesburg, lett workshop i Soweto och glidit ifrån varandra till den enes sorg och den andras frihetskänsla.

Regissören Tora Mkandawire Mårtens gör nåt jättespännande med den här filmen, hon vågar börja i dur och sluta i moll. Eller…hon börjar i euforiskt tok-dur, faktiskt! Fullt ös med svincool dans, glädje, en värld som låg öppen framför Marthas och Nikis fötter och sen sänks tempot gradvis för att sluta längst inne i en imaginär tygpåse som försluts i och med eftertexterna och i påsen samlas alla tjejernas känslor OCH alla mina och nu svämmar ögonen över igen. Känner mig sådär gladledsen. Och det går inte över. Satan vilken filmisk upplevelse!

Den första filmen från 2016 som får en fullpoängare!

Se. Den. Här. Filmen.

.

.

Tack Fredrik för att du valde just denna film i lördags!

Nu återstår att se vad mina filmspanarkollegor skriver om filmen. Här är Sofias och Fredriks recensioner.