LIVET ÄR EN SCHLAGER

Mona (Helena Bergström) ser ut som en riktig kvarleva från 80-talet med tofs mitt på huvudet och utväxt permanent. Hon är gift med slackern Bosse (Thomas Hanzon) och tillsammans har dom fyra döttrar, Kikki, Carola, Lena Ph och Anna Book.

Ja, Mona gillar schlager. Hon fullkomligt ÄLSKAR schlager. Hon jobbar som personlig assistent åt en CP-skadad kille, David (spelad av Jonas Karlsson) och har en HIV-smittad transa till bror (Björn Kjellman).

David är en hejare på att skriva musik och när Mona får lyssna på en nyskriven kalaslåt får hon ett ryck. Hon snor låten, skriver en text till den, skickar in den till Melodifestivalen och den kommer med. Så långt allt gott, det värsta är bara att Mona ljuger och säger att det är hon som skrivit låten.

Jonas Gardell har skrivit manus till filmen, Susanne Bier har regisserat och samtliga skådespelare är som klippta och skurna för sina roller. Det här är svensk feel-good-film när det är som allra bäst och slutscenen ger den mest härdade filmtittare ståpäls.

CIRQUE DU FREAK: THE VAMPIRE´S ASSISTANT

Darren (Chris Massoglia) är en skötsam kille med bra betyg. Han är omtänksam mot sina polare, snäll mot sina föräldrar och lillasyster och gör precis det alla förväntar sig av honom precis hela tiden.

Steve (Josh Hutcherson), Darrens bästa kompis, är motsatsen. Han är en såndär riktig skitunge och till slut får Darrens föräldrar nog, dom förbjuder Darren att träffa Steve.

Darren vill såklart inte släppa sin bäste polare så när dom hittar en flyer med reklam för Cirque du freak bestämmer Darren sig för att smyga ut på natten och följa med Steve dit. En riktig freakshow, i deras håla, vem kan missa det liksom?

Steve har läst allt som går att läsa om vampyrer, Darren är galen i spindlar och när freakshowen börjar får dom båda sitt lystmäte tillgodosett. Darren blir så fascinerad av den jättelika färgglada spindeln att han snor den och självklart biter den Steve. Ett bett är direkt dödligt och utan serum kommer Steve att dö. Den ende som har ett serum är Larten Crepsley (John C Reilly) och för att få det går Darren med på hans krav: bli biten och bli vampyr. Vad gör man inte för att rädda sin bäste vän?

Så går det till när Darren blir vampyrens assistent och en del av den freakshow han nyss beskådade. Men hur funkar han i det vanliga livet? Vad händer när lusten att suga blod från systern blir så stor att han inte kan hantera det? Vad händer när Steve, som inte vill något annat än att bli vampyr, får reda på att Darren är precis just det.

Många frågor kräver många svar.
Ger Cirque du freak: The vampire´s assistans några svar då? Jodå. En del. Och en del ytterligare frågor. Men som helhet är filmen rätt okej gjord, även om jag inte direkt förstår målgruppen. Den är helt klart för otäck för lågstadiebarn och kanske en smula för larvig för dom lite större. Jag tyckte den var rätt okej som ordinär filmunderhållning, varken mer eller mindre, men jag kan å andra sidan inte vara i närheten av målgrupp för den här filmen.