Låter det knasigt? Ja, kanske. OS i poesi då? Idag börjar sommar-OS i London och hur kul jag än tycker att det är kan jag inte sluta tänka på dom grenar som fanns med i OS mellan 1912 och 1948: litteratur, måleri, arkitektur, skulptur och musik. Fantastiskt ju! Kultur hade ett mätbart sportmannamässigt värde på den tiden. Vi skickade Bruno Liljefors och Isac Grünewald till OS i Los Angeles 1932, tänk om vi hade kunnat skicka Ulrica Hydman-Vallien och Ernst Billgren till London och tänk om – tänk om – det fanns ett världsomfattande alternativ till Oscarsgalan, varför inte ett OS, för film. Det vore spännande och väldigt väldigt välbehövligt tycker jag.
Jag längtar efter tom eftermiddag i almanackan och att ensam få gå på bio och se Take this waltz.
Att SVT är världsbäst är ingen nyhet och programserien Eighties spär bara på mina kärlekskänslor för dessa reklamfria kanaler. Att jag själv var 8-18 år under detta årtionde och fick hela min musikaliska utbildning av Rakt över disc, Discorama, Poporama, Tracks, Lördagsbiten, Okej, Bagen och Peter´s Popshow gör såklart att den här serien passar mig som handen i handsken.
Finfina regissören Danny Boyle, han som regisserat en av mina absoluta favoritfilmer, har ett av sina största jobbmässiga dagar framför sig idag. Han har regisserat invigningsceremonin till OS och har (vad jag har förstått det som) fått helt fria händer. Hur fint det än är med hundra tusen likformade dansande individer som i perfekta formationer gestaltar en velodrom så känns Danny Boyle som en frisk fläkt och en nyskapande hjärna i sammanhanget. Jag hoppas att ryktet om att Daniel Craig/James Bond ska vara med på ett hörn stämmer och att Drottning Elizabeth ska bajsa ut en stor guldklocka i närbild. Fast nånting säger mig att ett av dessa tu kan vara en skröna.
Den här mannen gör mig så jävla lycklig! Christopher Nolan är inte vilken regissör som helst, han är en visionär, en nyskapare, en man som tänker så mycket utanför lådan att han ibland kollrar bort sina tittare fullständigt och får oss att gapande sitta och likna fågelholkar i biosalongen. Han bjuder in oss till nya världar, han tar gamla och förändrar dom till oigenkännlighet, han bjuder på effekter vi aldrig sett förut, på historier berättade både framlänges baklänges och ur olika dimensioner och mitt i allt det där så fyller han 42 på måndag. 42! Det är ju ingenting i sammanhanget. Han har förhoppningsvis lika många år till kvar att leva och tänk så många balla filmer han lär hinna med. Jag säger grattis och hurra och inte bara till Nolan själv utan till mig, till dig och till oss för att han finns här på jorden och kan förgylla den med filmiskt godis.
5: Har du varit på Fotografiska muséet? 😉 Det var en väldigt intressant utställning!
2: Sammanträffande: hörde detta på radion för första gången bara fem minuter innan jag läste ditt inlägg. Men det skulle kunna bli spännande. Typ Trainspotting goes Olympic.
1: Jag hoppas på nästa produkt från denne man…
Sofia:
Nix, har inte varit där men det låter på dig som att mitt korrekta svar borde vara ”jag har inte varit där – än” 😉
Trainspotting goes Olympic goes EXTRA ALLT OCH LITE TILL. Nu vet jag en viss Danny som kommer bli adlad inom en inte alltför avlägsen framtid. Vilken show! Herrejesanes! Såg du den?
För att sno från ditt svar — det känns som att jag borde säga ”inte än” 😉
Sofia:
På svtplay kan du se urklippta delar av invigningen, bara det gottaste so to speak. Då tar det i alla fall inte 3,5 timme. 😉
5. Skulle mkt hellre se på en skulptörstävling än damernas Beachvolley – där går jag igång på att tjejerna ska ha minimala kläder som skär in i röven. Trodde det var idrott det rörde sig om?
3 Suverän serie som nu tar os paus. Ibland åker skämkudden fram får jag lov att erkänna.
2 Skiter drottningen ut en guldklocka lovar jag och svär att jag aldrig mer ska missa en os-invigning. Tycker de är bedövande trista.
1 Amen 🙂
filmitch:
Det handlar om idrott utom när det gäller vissa attiraljer. Vad gäller beachvolleybollklädseln så är jag på ditt lag men i ärlighetens namn så är det inte många atleters kläder som skyler så värst mycket. Å andra sidan, med dessa vältränade kroppar så kanske dom inte VILL skyla nåt?
Tyckte du det var bedövande trist igår trots att drottningen varken bjussade på klockchock eller leeende? 😉
Håll i hatten! Det var en fantastisk invigning. Det var mer en folkfest än massa folk som gjorde synkade rörelser. Mkt mkt bra men drottningen kunde sett lite mer gladare ut. Satt o petade naglarna när hemlandets OStrupp marscherade in 🙁
Ska nog se avskedsfesten.
filmitch:
Drottningen såg ju i det närmaste drogad ut 🙂 Avslutningsceremonin kan nog bli nåt extra även den.
5: Du skämtar inte nu? Antar ändå att det var som en sidogrej och inte en riktig del av spelen?
4: Håller med, Williams är duktig. Apropå henne, har du sett Wendy & Lucy?
2: Läste att NBC:s kommentatorer blivit instruerade att inte nämna Trainspotting i samband med att de pratar om Boyle.
1: Snart ska hans senaste avnjutas.
Jojjenito:
Nej, jag skämtar inte. Det är dagens sanninng. Den svenske målaren David Wallin vann faktiskt guld i konst i Los Angeles-OS 1932.
Wendy&Lucy har jag inte sett. Har jag missat nåt? 🙂
Om du vill se en bra film med Williams som letar efter sin hund så ja då har du missat nåt. 😉 Inte nåt mästerverk men Williams är strålande.
Jojjenito:
Dessa hundfilmer…… Tar dom aldrig slut? 😉
Men tack för tipset! Jag känner mig själv, springer jag på den så kommer jag säkert att se den. Williams brukar vara mödan värd 😉
Just det, det var ju det här med hundfilmer. Hade jag glömt. Men jag kan slå vad om att det här är en hundfilm som du kommer att gilla. 😉
Jojjenito:
Hahaha, ja NÅN måste det ju finnas. Det kanske är den här? 😉
Ser mycket fram emot din recension av TDKR! Och du ska vara glad över att du får chansen att se den på en svensk biograf med svensk text 😉 – http://filmscore.se/nya-batman-en-miljon-taikotrummor/
Jag ser fram emot din recension av TDKR! Och du ska vara glad att du får chansen att se den på en svensk biograf med svensk text 😉 – http://filmscore.se/nya-batman-en-miljon-taikotrummor/
Jag kan också rekommendera ett besök på Fotografiska. Jag var där med min dotter och blev först lite besviken när jag såg det skulle vara en OS-utställning. Mitt intresse för idrott är väl sisådär. Men utställningen var så djäkla bra att jag tamigsjutton till och med fick lite OS-feber av den!
Jag såg Take this walz igår klockan 15.30, en tid då jag normalt aldrig går på bio. Enda föreställningen! Tyvärr tyckte jag inte den var någon jättehöjdare. Jag var mest irriterad på Michelle Williams fnittrande person. Historien engagerade inte. Hon kunde hoppa i säng med grannen… eller inte. Vem bryr sig? Kanske behövs det barn i bilden eller någon annan komplicerande faktor för att såna här otrohetsfilmer riktigt ska hugga tag i den.
Jessica:
Vad synd med Take this waltz. En irriternande Williams, är det möjligt? 😉 Trots dina ord känner jag att jag måste se filmen, kanske _ännu_ mer nu än förut 😉
Fotografiska får det bli, endera dagen.