.
.
.
Detta slut! Detta fullständigt irriterande men ack så rimliga slut! Jag säger som Kalle Anka i min absoluta favorit-Kalle-Anka-serieruta: GAAAAAAH! KISS I HJÄÄÄÄÄÄRNAAAAN!
Att se en film som denna, att påminnas om hur jävla bra svensk film – också – kan vara, att kunna njuta av en välskriven historia, av skådespelare som varken överdriver eller underpresterar, av fingertoppskänslig regi, av precis scenografi, alltså, det är alldeles ljuvligt! Bokhyllan på polischefens kontor ser ut exakt som jag tror att en bokhylla på ett poliskontor ser ut, inte som en museiinstallation. Allt med filmen är pur perfektion.
Poliserna Jarnebring och Johansson (Sven Wollter och Tomas von Brömssen) är sköna vanliga spanare, Hedberg (Rico Rönnbäck) en Gunvald Larsson-typ, fast mer gigolobelevad och Håkan Serner briljerar som inspektör Andersson.
Håkan Serner kan vara en av svensk filmhistorias mest bortglömda och mest ocreddiga skådespelare men i min värld förtjänar han en bronsstaty i en kvällsupplyst park.
Den 25 oktober 1984 dog han, blott 51 år gammal. Mannen från Mallorca hade premiär 12 oktober. Jag hoppas att han hann se filmen, att han förstod hur bra den blev och hur fenomenal han själv var i den men jag inser nånstans att min önskan inte räcker långt. Håkan Serner dog inte av någon dödlig sjukdom, han tog sitt liv. Tre barn, två Guldbaggar (varav en för rollen som Einar Rönn i Mannen på taket) och ett imponerande CV var tyvärr inte plåster nog mot hans depression. Så jag röstar för en Håkan Serner-staty, jag tycker han förtjänar en. Framförallt förtjänar han att bli ihågkommen även om det bara är på några rader i en filmblogg.
1978 skrev Leif G.W Persson romanen Grisfesten som denna film är baserad på. Det var första boken om poliserna Jarnebring och Johansson där den andra heter Profitörerna (1979) och den tredje Samhällsbärarna (1982). Efter att ha sett Call Girl känns det som om Mannen från Mallorca har solklara paralleller till Bordellhärvan/Geijeraffären. Även om infallsvinkeln är olik så är grundhistorien och problematiken densamma. G.W hävdade att så inte var fallet men i hans självbiografi från 2011, Gustavs grabb, medger han att han skrev Grisfesten för att hämnas på alla dom som ljög i samband med Geijeraffären.
Mannen från Mallorca är en härlig filmupplevelse på alla sätt och vis. Det är en film som håller vid flera tittar och framförallt, det är en film vars slut ger mig brutalkiss i hjääääääärnan.
Åhå, jag hade faktiskt ingen aning om att Serner tog livet av sig. Skriver däremot under på statypetitionen, men bara om den inbegriper en uppspelning av Serner själv. Den där rösten var något alldeles speciellt.
Det var lääänge sedan jag såg Mannen… men slutet här känns ju så mycket mer deprimerande än slutet i Grisfesten. Av någon anledning…
Sofia;
Tänk en staty med en knapp på där man kan trycka för att få höra Serner prata en liten stund. Den statyn skulle kunna få bli min låtsaskompis.
Jag minns inte slutet i Grisfesten 🙁
Kul med så bra betyg till en svensk gammal klassiker. Oklart om jag sett denna när jag var liten eller ej. Tror inte det.
Henke:
Den här filmen kanske är nåt att lägga på minnet tills det är dags för Decennier att närma sig 80-talet? Som om du inte har miljoners miljarders andra filmer att välja mellan just där 😉 Riktigt bra film i vilket fall!
Jättekul med ett så högt betyg och en positiv text om denna film, det trodde jag faktiskt inte. Vet inte om dagens ungdom skulle uppskatta den lika mycket, men den fångar eran bra och försöker inte förfina det hela. Vad man ser är vad man får, så att säga.
Så här har jag skrivit om Mannen från Mallorca som fått en svag fyra av mig.
Movies-Noir:
Får jag fråga varför du inte trodde jag skulle gilla den?
(Jag gav Mannen på taket ännu högre betyg.)
Han pratar ju om ”dagens ungdom”. 😉
Håller med. Det här är en bra film med ett slut som är värdigt en bra konspirationsteorifilm. Förresten, är det i den här nån blir anklagad för att tro att han är Bullit?
Jojjenito:
Men Movies-Noirs första mening syftas väl inte på dagens ungdom utan på min åsikt om filmen, eller läser jag det helt fel nu? Det är inte som att jag ser mig som ”dagens ungdom”, det kan jag lova 😉
Bullit? Oj. Jag minns faktiskt inte men det skulle vara fullt möjligt att det är här 🙂
Först och främst, visst är det här de jagar en bilist som de sedan frågar om han tror han är Bullitt 😉 Underbar scen och replik.
Fiffi, nej jag hade trott att denna och Mannen på taket inte var din typ av film. Plus att de är ”gamla”. Hade trott typ en trea på Mannen på taket och en tvåa till denna.
Mannen på taket är en av mina favoriter inom svensk film förresten. Så här har jag skrivit den.
Movies-Noir:
Filmer från 80-talet, är dom gamla? 😉 Men vad kul att jag kunde överraska lite med en 5:a och en 4:a till dessa två filmer. Mannen på taket är verkligen en höjdare!
I min värld är 70- och 80-tals filmer inte så gamla, men alla har ju olika uppfattning.
Gick in och kollade Mannen på taket och såg att jag hade kommenterat där, haha. Glömde bort att du hade skrivit om den, och att du gav den en femma!
Den håller inte samma klass, men har du sett I lagens namn (1986)? Också baserad på bok av Leif G.W. Persson. Sett den några gånger. Intressant och inte alls tokig, även om den är lite ojämn. Tyvärr har jag inte skrivit om den. Kanske dags för omtitt…
Movies-Noir:
Jag har sett den, I lagens namn alltså, men det var länge sedan. Minns den som rätt bra men inte i klass med Mannen på taket.
Å nej, inte i samma klass, jag håller med. Även under Mannen från Mallorca. Men inte heller dum. Brukar nämna de tre som de tre bästa svenska polisfilmerna.
Movies-Noir:
Då har du inte sett Den japanska shungamålningen ;D
Finfin film som nästan håller samma klass som Mannen på taket. Klurig och snårig handling bra skådisar och ja inget att klaga på. Var ett tag sedan jag såg den, blev nu sugen på omtitt.
Serner var en favorit visste inte heller att han tog livet av sig. Synd på en så fin och bra skådis.
filmitch:
Inte mycket att klaga på alls vad gäller filmen. Hoppas du får tid för en omtitt. Tror inte filmen kommer göra dig besviken denna gång heller 🙂
Mannen från Mallorca är den överlägset bästa svenska snutfilmen – ever! Fem stjärnor rakt av. Leif GW:s bok är förfinad till fulländning av salig Bo Widerberg som lyckas med konsten att göra filmen helt igenom trovärdig. Poliserna pratar polisspråk och alkisarna alkisspråk.
Bo Widerberg vågar dessutom låta tystnaden tala. Han litar på att tittarna förstår och kan läsa mellan raderna. Otroligt befriande och långt mer trovärdigt än de flesta polisfilmer, där all dialog dessutom oftast renas genom pk-filter.
Sista scenen är ett strålande exempel. Säpochefen Berg (Thomas Hellberg) och justitieministern (Hans Villius) sitter i möte om Säpos budget. Berg antyder att han känner till ministerns besök hos prostituerade genom att nämna Hedberg (rånaren som justitieministern skyddar), varpå ministern inser att han sitter i rävsax och går med på de ekonomiska anslag Säpochefen begär.
Sista replikerna:
Justitieministern: ”Tja, vi får väl spara på barndaghemmen.”
Säpochefen Berg: ”Haha! Ja, va fan har du att välja mellan?”
Skådespelarinsatserna är rakt igenom lysande. Mitt råd till er som läser är att se filmen igen och noga iaktta birollerna. Karin Bergstrand (”tanten i Zetterbergskans trapp”, vittne), Tord Norlund (alkisen Vindeln) är några exempel. Missa inte heller förhörsscenen med Erik Olsson (Sten Lonnert), den är legendarisk.
Filmen har sina brister (som att det är kolmörkt på julafton redan under Kalle Anka som går mellan 15 och 16) men briljansen i stora hela gör att man med lätthet kan överse med några småmissar.
Dr Abraham:
Tack för fin utförliga kommentar! Nu blir jag ju supersugen på att se filmen ännu en gång. Tänkte inte ens på den mörka julaftonen 🙂
Jag kan ju bara hålla med — klart bättre än Mannen på taket för min del och vissa av birollerna är guld!
Sofia:
*tummen upp*