Svensk söndag: JULIE

.

.

.

Det diskuteras – med rätta – hur viktigt det är att procentandelen kvinnliga regissörer ökas både i filmproduktionerna i Sverige och i övriga världen. Det jag ibland kan känna glöms bort är att lika lite som kvalité kan mätas i Bechdeltest, lika lite säger könet på filmens regissör något om filmens existensberättigande. Blir en film regisserad av en kvinna per automatik intressantare än om den regisserats av en man? Blir den viktigare?

Oavsett namn och kön på regissören av denna film så kan jag inte hitta någon som helst mening med att den fick en enda krona i produktionsstöd. Oavsett namn och kön på regissören så undrar jag hur många som gick och såg filmen på bio. Hur många har hyrt den, köpt den?

En snabb koll i SFI´s biobesöksstatistik från mars 2013 (Julie hade biopremiär 1 mars) visar att filmen hade 595 betalande första månaden. Drygt 50000 kr i intäkter alltså. Det kan knappast ses som bra. Min följdfråga känns tämligen befogad: hur i hela friden kunde denna film få ett produktionsstöd från SFI på FYRA MILJONER KRONOR?

Jag kunde inte sluta tänka på detta så jag gjorde slag i saken och mejlade mina frågor till den ansvarige filmkonsulenten på SFI Suzanne Glansborg. Jag undrade hur hon hade tänkt, hur resonemanget gick när filmer som Julie får stöd. Jag förstår att många filmer inte ses som plusaffärer, att alla filmer inte måste bli publiksuccéer för att få en chans att bli till men ändå….Julie….hur är det möjligt? Hade filmen fått se dagens ljus om regissören inte hetat Helena Bergström?

Jag hade så gärna velat få några svar men då jag skickade mejlet 6:e december bör jag nog ge upp nu. Jag tror att mitt mejl hamnat i Suzannes papperskorg. På samma ställe fast hos mig hamnade den här filmen.

7 svar på ”Svensk söndag: JULIE”

    1. Jojjenito:
      Ja, precis, det var det. Och grejen är att alla har säkerligen gjort sitt allra bästa med filmen, jag förstår bara inte _varför_ den finns? En filmad teaterpjäs vars dialog pratas som originalet är skrivet 1888 dvs på ”gammalsvenska”. Vem/vilka är den till för? Jag är så vansinnigt nyfiken på svaret på den frågan.

      1. Nu finns det väl exempel på filmer där man behållit t ex Shakespeares gamla text och dialog med lyckat resultat… även om just jag inte kan räkna upp några såna filmer. Fast just när det gäller Shakespeare är det väl rätt vanligt? Kanske genomförandet som brister i fallet Julie?

        1. Jojjenito:
          Visst är det så och visst finns det lyckade filmer i denna genre men Julie är INTE en av dom. Dessutom hör jag till den skara människor som älskar att titta på TV-teater så det är inte genren i sig som stör mig, bara utförandet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.