.
.
.
Jag undrar vad Mel Brooks har för syn på oss svenskar. Hans film The Twelve Chairs fick heta Det våras för svärmor, Blazing Saddles blev Det våras för sheriffen, Young Frankenstein blev *ta-daaaah* Det våras för Frankenstein, Silent Movie fick titeln Det våras för stumfilmen, High Anxiety blev Det våras för galningarna, History of the world blev Det våras för världshistorien, Life stinks blev Det våras för slummen och självklart blev Spaceballs, filmen som driver med rymdfilmer i allmänhet och Star Wars i synnerhet, Det våras för rymden.
Alltså, hur snäv fantasi hade titelsättarna på 70-och 80-talet egentligen? Var svenskarna såna fåntrattar att vi inte gick på bio och såg sånt vi inte kände till? Det var nämligen inte bara Mel Brooks som blev utsatt för titelupprepningar, Goldie Hawn fick sin släng av sleven när alla filmer hon var med i prompt skulle döpas om till nåt som började med ”Tjejen som…”.
Nåja. Det våras för rymden kan ses som en form av spoof, en film som gör billiga poäng av att twista till handlingen i någon annan film. Scary Movie-filmerna är nutida exempel på spoof-filmer, Hot Shots-filmerna är 90-talsvarianter men det finns många fler exempel, dock är dom allra flesta jag sett betydligt bättre och roligare än Det våras för rymden. Det går nämligen alldeles ypperligt bra att hålla sig för skratt när Mel Brooks är i farten. Hans syn på humor klickar inte med min, inte på en fläck.
Här springer Rick Moranis runt i Darth Vader-kostym och gestikulerar med HEEEELA kroppen, John Candy är utklädd som nåt mellanting av Chewbacca och lejonet i Trollkarlen från Oz och Mel Brooks själv är som vanligt med på ett hörn och jag kan inte se hans storhet som skådespelare – heller. Det enda lilla som gör filmen tittbar är Bill Pullman som här är ung, snygg och iklädd sånt som numera klassas som utklädningskläder.
Det här är en av filmerna i temat Back to the 80´s. Senare idag kommer ännu en film från 1987.
Mycket länge sen jag såg denna, men har aldrig varit sugen på att se den igen. Fast vem vet, kanske skulle man uppskatta den. Mel Brooks har lyckats förr, men det är i princip bara Young Frankenstein som håller klass.
Movies-Noir:
Jag har nog aldrig riktigt fastnat för Mel Brooks filmer även om jag gillade Det våras för sheriffen när jag var liten. Den höll dock inte alls för mig när jag såg om den i vuxen ålder. Kanske var man mindre kräsen vad gäller komedier när man var yngre?
Ouch. Har nog inte sett hela, men trodde att den var ganska festlig!
Angel heart ikväll?
Henke:
Det kanske är en komedi som passar dig bättre än mig? Vet vet? 😉
Blev ingen Angel heart. 🙁
Kanske är det för att jag sett den flera gånger sedan jag var liten, men jag tycker den har väldigt många ljusa punkter!
Joseph:
Då kanske Brooks humor passar dig lite bättre än mig. Det är ju många som gillar honom så det kanske är jag som är annorlunda i det här fallet 😉
Damn, jag skrev en massa kommentarer igår, men de verkar ha försvunnit 🙁 Nöjer mig med att säga att Books humor passar mig som hand i handske och att Blazing Saddles bara är snäppet bättre än Spaceballs 😉
Sofia:
Oj, vad trist! 🙁
Jag kollade igenom skräppostfiltret för att se om kommentarerna av nån anledning hamnat där men det fanns inga, inga från dig i alla fall…;)
Trevligt att se att fler än jag ogillar denna film. Tycker att den bara är tramsig, och klart överskattad,
Voldo:
Skriver under på att den är överskattad alla dagar i veckan.