Tre om en: John Cusack.

Sällan har en ensam skådespelare upprört så många i filmbloggosfären som John Cusack. Han kan tyckas svennig och vanlig vid första anblicken men skrapar man lite så är han upphov till allsköns mer eller mindre belevade åsikter.

Alla jag pratat med verkar ha sin bild av John Cusack glasklar och detta trots att han inte är någon ”filmstjärna” i egentlig mening. Paparazzis hänger inte som druvklasar efter honom, han är inte mer känd för sina erövringar och skandaler än för sina filmer och han är inte direkt bildskön.

Så istället för att diskutera oss fram till en lösning på frågan ”Är John Cusack en skön glidare eller inte?” bland kommentarsfält lite här och där bland filmbloggarna har tre antagonister beslutat sig för att skriva sin åsikt om honom en gång för alla.

Håll tillgodo. Tre åsikter om John Cusack.

 

Den coola killen
av Johan från Filmitch´s blogg

Det här inte en recension av filmen Con Air den kommer senare, däremot kan det förekomma en del spoilers så se er varnade.

Cusack är en av mina favoritskådespelare. Han är en skådis där man hajar till lite när man ser att han har en ny film på G och tänker ”det kan nog vara något” för de flesta filmer han är med i är åtminstone godkända och är inte filmerna ok presterar åtminstone Cusack bra skådespeleri. Oftast är han cool men har en ett nervöst drag (röst, kroppsspråk) i sina rolltolkningar som visar sårbarhet och därmed gör att man man sympatiserar med karaktären.

I filmen Con Air spelar han Vince Larkin som har ansvaret för det kapade fångtransportplanet. Det känns ganska skönt att han har en roll i denna testestoronfyllda film som är späckad med korkad dialog, korkade poliser och överspända män.

Mitt i denna hormonstorm finner vi Vince Larkin, förnuftets röst, i en illasittande kostym med en lite skolpojksaktig charm och vek haka. Istället för att bara rusa på som en gnuhjord i panik stannar han upp och tänker till. Kanske lite kylig i sin approach men finge jag välja skulle jag hellre ha Cusack än Cage som backup.

Cusacks roll i Con Air blir den coole killen som jag tror de flesta skulle vilja vara, för vem vill vara Cage i ful frisyr sluddrandes kommentarer som ”put the bunny down”. Kort och gott en cool kille som bevisar sitt existensberättigande med hjälp av hjärnan istället för med musklerna.

 

 

Den mänskliga latinska linguanen
av Fiffi från Fiffis filmtajm.

Enligt Wikipedia går det att läsa detta om kroppsdelen som heter tunga:
Latin lingua, är en mycket rörlig slemhinnetäckt muskel i munhålan. Tungans huvudsakliga funktioner är att kontrollera flödet av föda till matstrupen, att framkalla talljud och fungera som smaksinnets centrum. Under tungan sitter en av spottkörtlarna, glandula sublingualis.

Bland det värsta jag vet i hela världen är folk som jobbar med radio som smaskar när dom pratar. Det är vidrigt, håret på ryggen reser sig, jag får gåshud i storleken volleyboll på armarna och i hundra fall av hundra stänger jag av. John Cusack smaskar när han pratar. John Cusack har en tunga anpassad för ett däggdjur modell väldigt stor. John Cusack är skådespelare och får ofta chansen att spela i rätt intressanta filmer. Det är mitt stora aber.

John Cusacks smaskande är inte helt lätthanterligt för då han är med i en film jag vill se så är det svårt att stänga av. Det är svårt att avstå från filmen helt också så oftast sitter jag i soffan och gnäller, alternativt trycker på muteknappen så fort han håller något som liknar en monolog och jag blir lika irriterad på mig själv som på honom. Varför kan jag inte bara strunta i att killen har en feldoserad tunga? Varför är det så svårt?

Svaret är att jag vet inte. Hans syster Joan har samma tunga släktdrag (häpp!) och jag klarar inte av henne heller. Jag har sett John Cusack rätt frekvent på film sen han gjorde rollen som Denny Lachance i Stand by me 1986 och fram till nyligen då han hade huvudrollen i mastodont-katastrof-rullen 2012 men jag vänjer mig aldrig.

Jag kommer fortsätta se filmer med John Cusack men jag kommer aldrig tycka att han är en angenäm skådespelare att lyssna på. Han gör sig helt enkelt bäst utan ljud.

 

 

John Cusack är som en kexchoklad
av Andreas från Addepladdes (j-vla) filmblogg.

Oavsett vilken genre, regissör, världskatastof eller inuti vems hjärna vi än ser John Cusack – så kan man alltid lita på att man kommer se John Cusack.
I de filmer jag sett honom i (jag har fortfarande runt 40 titlar kvar) har han alltid spelat samma roll. Sånt blir lätt tråkigt, men jag väljer att se det ur en annan synvinkel.

Först och främst tycker jag han är en skön snubbe. Han känns inte så stjärnstylad, mediatränad och hybrissjuk som till exempel Ben Affleck, utan John Cusack är John Cusack. Jag är helt övertygad om att han går runt lite lätt bekymrad, med en kaffekopp i handen och pratar för sig själv även i sitt privatliv. Sen ser han ganska bra ut och har en skön röst. Precis vad som behövs för självvald typcasting.

Jag tycker dessutom det är rätt skönt att han har samma ansiktsuttryck, ett ganska lugnt och sammanbitet sådant, när hela världen håller på gå sönder (2012), som när Billy Bob Thornton håller på ta över både hans jobb och flickvän (Pushing Tin). Man vet att han tar alla lägen på allvar, men är inte så överdrivet engagerad.

Om jag hade haft Cusack som chef så hade jag inte varit rädd för att berätta dåliga nyheter. Det värsta som kan hända är ju att han reser på sig, pratar för sig själv, går iväg till kaffemaskinen och fyller på. Visst kan han bli arg, men han blir aldrig fysisk. Han bara pratar, pratar och pratar. Kolla bara bilden ovan. Världen håller på förändras för alltid, men om man bara skådar hans ansiktsuttryck så hade det lika gärna kunnat handla om dålig mage eller taskig syn. Han hetsar inte upp sig i onödan.

Jag måste tillägga att jag inte har en blekaste aning om hur privatpersonen John Cusack är, men skådespelaren är inte så svår att lära känna. Han är som en kexchoklad. Alltid gott, sällan speciellt överraskande. Sånt gillar jag. Därför blir jag glad när jag ser Cusacks namn i samband med någon film. Då vet jag vad jag kommer få se och vetskap om framtiden är inte att underskatta.

Får du inte nog av denne man?
Läs även Sara från Glory box kärleksförklaring till John Cusack. ♥