CHAPPIE

Att Neill Blomkamps filmer efter Disctrict 9 inte fått några superhyllningar direkt måste bero på höga förväntningar. Bara. Väl? Lite samma sak som M. Night Shyamalan har fått uppleva efter Sjätte sinnet. Att göra en omvälvande, nyskapande, type of klassiker som första film kan verkligen inte vara lätt, speciellt inte om man har för avsikt att göra fler.

För egen del känns det som att jag går mot strömmen när det gället Blomkamp. Jag tyckte visserligen District 9 var en mycket bra film men Elysium knockade mig helt. Jävlariminlillalåda vilken bra film! Och nu har jag äntligen sett Chappie, filmen som försvann så snabbt från biograferna att inte ens en doer som jag hann med.

Jag har drömt om att köpa och bo i en industrilokal i snart tjugo år. Längtan går lite upp och ner i styrka men den finns alltid där, latent, redo att när som helst blomma ut. Efter att ha sett Chappie håller jag nästan på att bli tossig både i huvudet och hjärtat. Jag vill så gäääärna bo där Yolandi och Ninja håller till, med streckgubbarna kvar på väggarna såklart. Jag njuter av varenda sekund som filmas i dessa omgivningar – och det är många.

Yolandi och Ninja förresten… Die Antwoord, det finfina sydafrikanska elektrotechnobandet, ringer det en klocka? Alla som någon gång sett en video med bandet måste känna igen gruppens två frontfigurer och dom passar verkligen som händer i handskar i Chappie, dom behövde nog knappt byta kläder mellan fritid och screentime.

Det som känns nytt med filmen Chappie är egentligen inte så mycket. Chappie är en robocop som stjäls av programmeraren Deon (Dev Patel) och Deon gör liksom om Chappie från början, programmerar hen så att hen blir som ett barn som får lära sig allt från början, allt från att prata och måla till att känna tillit. Inget nytt under solen, varken robocop-grejen eller att göra en AI som kan känna och tänka. Ändå….ändå känns det så himla fräscht! Jag blir glad av filmen. Den sprudlar av energi och skaparglädje och den är ofantligt snyggt filmad. Jag kan inte INTE tycka om Chappie. Det går bara inte.

Neill Blomkamps lägstanivå är skyhög och peppen inför 2016 och hans Alien-film är högre än högst. Han har helt klart en plats på topp-10 av världens mest intressanta regissörer.