Den här filmen var ett tips från Jojje, eller nej förresten, det var inget tips, han var säker på att jag redan sett den eftersom jag ”brukar gilla denna typ av film”. Och ja, Jojje har rätt, jag brukar tycka att rape-and-revenge-filmer kan vara rätt sevärda, dom är om inte annat som tändvätska på en segstartad klotgrill för mitt mansförakt och sen har jag verkligen en faiblesse för handlingskraftiga kvinnor som vägrar ta skit.
Jag var alltså tvungen att leta upp denna film med originaltiteln Ms. 45 och den svenska titeln Hämndens ängel. Hon som hämnas och som därmed är en….ängel (?)….är en mycket ung dövstum kvinna som i filmens början är en blyg liten viol och i slutet en hardcore-badass-mördare. Och om män på riktigt skulle vara som männen hon möter under en vanlig dag så skulle man vilja injicera cyanid i bröstmjölken hos pojkmammor för det är fan inte rimligt att världen ska behöva befolkas av snubbar som blir och är såhär. Provocerade psykopatiska pungkliande primater, för att uttrycka mig lugnt, försiktigt och enbart på bokstaven p.
Nu vet jag såklart att detta är påhittat och filmen är givetvis överdriven MEN den är också gjord 1981 och kvinnor var MYCKET mer objektifierade då än nu och det var MYCKET mer överslätande med ”boys will be boys-mentaliteten”. Så jag är helt säker på att en film som denna inte hade kunnat få en remake i nutid, den är alldeles för mossig för det.
Den kvinnliga hämnderskan Thana spelas av Zoë Lund som föddes 1962 av en svensk mamma och en rumänsk pappa och 1999 dog hon av hjärtstopp som antagligen berodde på någon form av drogöverdos. Förutom rollen i denna film är hennes mest kända (kanske) den som Zoe i Den korrumperade snuten. Hon är dock rätt ball som hämndens ängel med rött läppstift och fransk page även om jag tycker förvandlingen var alldeles för stor och gick alldeles för fort.
Jag vill passa på att säga tack till Jojje som fick upp mina ögon för denna film. Filmer vars existens jag inte känner till är nästan dom allra roligaste att se – om inte annat för filmallmänbildningens skull.
Hade länge haft ögonen på denna, men såg den inte förrän för några månader sen (ser att det snart är ett och ett halvt år sen, galet).
Den levererade på flera plan för en som gillar 70- och 80-tals filmer som dessa som var skitigare och inte så tillrättalagda. Klimatet var också annorlunda, så jag håller med om att det inte går att återskapa i dagens filmer. Death Wish är ett annat bra exempel på den här sortens film.
Själv gav jag Ms. 45 en svag fyra i betyg som dessutom fick en Bronson-stämpel! Inte för alla, men inte att missa om man gillar sånt här.
Movies-Noir:
Det var absolut kul att ha sett den. Det finns en hel del i filmen som är bra, speciellt stämningen. Manuset var det däremot inte riktigt oscarsvarning på. 🙂
Skulle ge den en fyra tror jag. Musiken är för övrigt fantastisk 🙂 Men det är en film som bör ses på bio, vilket jag har gjort. 😀
David:
Jag tror definitivt att den gjort sig bättre på bio. Dom flesta filmer har en förmåga att göra det 😉
En svår genre — kan vara både tuff och med ett bra statement. Men allt för ofta bara en ursäkt att får visa lite gore.
Just det, ”dövstum” är ett väldigt…o-PK-ord nu för tiden. Särskilt om man frågar målgruppen 🙂
Sofia:
Vad ska man använda för ord istället….?
”Stumdöv”? 😀
Det som rimligtvis borde väcka agg hos den absolut minsta gruppen (tro mig, det finns alltid någon som tar illa upp, oavsett vad man säger…) är nog ”person med en hörselnedsättning”. Inte så klatchigt, dock 🙂 ”Stum” signalerar på något sätt att en person saknar fysiska (möjligen neurologiska) förutsättningar att uttala ord och det handlar det ju ytterst sällan om.
Sofia:
Men…det handlar ju inte bara om hörselnedsättning. Jag var tvungen att googla och hittade detta:
http://sdr.org/item/329-varfor-ska-man-inte-saga-dovstum
Jag fattar grejen, men känns det inte lite knasigt att ta bort ett visserligen tokigt ord MEN sen inte ersätta det med något bättre?
Haha, den frågan får du ta upp med högre makter än jag 😀 Grejen är väl att det är svårt att hitta ETT ord eller begrepp som adekvat beskriver vad det handlar om. En person som har förutsättningar för tal men som av olika anledningar inte pratar. Typ…