Vad kan man säga om 70-talet på film? Rätt bra va?
Massor med klassiker producerades under detta decennium och en av mina käraste subgenres blomstrade: politiska konspirationsfilmer. Det knattrades på skrivmaskiner på tidningsredaktioner, det gjordes fenomenala skräckfilmer, männen var hårdkokta som vore dom kvarglömda gröna ägg i en kastrull, kvinnorna var byxdressfagra och filmbolagen var modiga. Skådespelare som vi ser som gamla idag var unga då och själv var jag på tok för liten för att ha sett en enda av dessa filmer på bio.
Många av 70-talets ”måste-ha-sett-filmer-om-man-ska-kalla-sig-filmälskare” har jag redan sett MEN i och med att jag kör igång detta tema tänkte jag gräva fram några av dom jag missat samt helt enkelt se filmer jag blir sugen på när jag medelst lupp kollat igenom filmerna som gjordes under detta årtionde. Jag går på känsla helt enkelt. Servar med bindel för ögonen och hoppas att bollen går in.
Som vanligt när det vankas tema kommer det säkert bli både höga berg, djupa dalar och allt däremellan men det jag kan utlova är att det dyker upp en film gjord mellan 1970-1979 varje tisdag ett bra tag framöver och att det kommer komma exempel som får dig att utbrista ”det VAR inte bättre förr, i alla fall inte när det handlar om svenska titlar på amerikanska filmer”.
Första filmen i temat kommer upp på bloggen om en stund. Hänger du med mig tillbaka i tiden?
Här är filmerna jag skrivit om i temat:
1. Övergreppet (The Offence – 1973 – regi: Sidney Lumet)
2. Koma (Coma – 1978 – regi: Michael Crichton)
3. Köttets lust (Carnal knowledge – 1971 – regi: Mike Nichols)
4. En fri kvinna (An unmarried woman – 1978 – regi: Paul Mazursky)
5. I spit on your grave (1978 – regi: Meir Zarchi)
6. Klute – en smart snut (Klute – 1971 – regi: Alan J. Pakula)
8. Privatögat Privat (The private life of Sherlock Holmes – 1970 – regi: Billy Wilder)
9. Fruktans lön (Sorcerer – 1977 – regi: William Friedkin)
10. En satans eftermiddag (Dog day afternoon – 1975 – regi: Sidney Lumet)
11. Sa jag adjö när jag kom? (The goodbye girl – 1977 – regi: Herbert Ross)
12. Adjö till gänget (The Lords of Flatbush – 1974 – regi: Martin Davidson & Stephen Verona)
13. Capricorn One (1978 – regi: Peter Hyams)
14. Network (1976 – regi: Alan J. Pakula)
15. Thunderbolt (Thunderbolt and Lightfoot – 1974 – regi: Michael Cimino)
Bra tema — det är ju många som vill hävda att 70-talet var tidernas bästa filmdecennium.
Sofia:
Det känns som om alla decennier har sin charm på nåt vis men 70-talet utstrålar verkligen ”riktig film” tycker jag. Det är en riktig guldgruva att dyka ner i 🙂
Ja, det känns som att många av de decennie-filmerna har en svårslagen närvarokänsla. VSB tex Dog Day Afternoon eller varför inte Rocky
Bra tema som jag naturligtvis ska följa.
filmitch:
Vad roligt!! Kul att få sällskap! 🙂