Det här är en film som handlar om bröderna Tanner (Ben Foster) och Toby Howard (Chris Pine) som rånar banker för att dom behöver få ihop en viss summa pengar till en viss dag. Det är lätt att få lite västern-feeling när man bara kollar på affischen men det är det inte, det är en film som utspelar sig i nutid i Texas och även om man får se hästar och cowboyhattar så har dom ingen direkt koppling till historien.
Ben Foster är filmvärldens absolut mesta och bästa kameleontskådespelare just nu, det går fan inte att känna igenom honom från film till film. Det är bara nån månad sedan jag såg honom som Bertrand Zobrist i Inferno och nåt halvår sedan jag såg honom som Lance Armstrong i The Program och som båtsman i The finest hours och det finns inte en likhet mellan varken utseendet och utstrålningen hos Ben Foster i dessa fyra filmer.
Chris Pine har gått från att bara vara en trist prettyboy i mina ögon till att faktiskt välja (och få) roller som är lite att bita i – även om han fortfarande är för pretty för att bli intressant skådis på riktigt. Jeff Bridges däremot, det är en skådespelare jag alltid tyckt mycket om MEN vad är det som händer med hans mun? Håller han på att transformeras till Sven Wollter? Han artikulerar så otydligt att jag misstänker att han kanske hör väldigt dåligt och kanske tror att han pratar ”som vanligt”? Jag vet inte, jag vet bara att han blir mer och mer teatralisk med stigande ålder. Han är dock skitbra här, plus att han spelar en karaktär som fått svinmånga sköna oneliners inskrivna i manus.
Det finns väldigt mycket att tycka om i den här filmen och då handlar det om att tycka OM, inte TYCKA om. Regissören David Mackenzie har lyckats IGEN med att göra en film om män som både är på samhällets botten och på glid även om hans förra film Blodsband (Starred up) var aningens mer….personlig.
Nick Cave har skrivit musiken och den passar som handen i handsken här. Kvinnorollerna är varken stora eller många men finurliga på sina sätt och manuset är skrivet av Taylor Sheridan som även skrivit Sicario och dess uppföljare Soldado.
Hell or high water är helt enkelt en mycket sevärd film och ett mycket bra val av Jojje som månadens filmspanarfilm under Stockholms filmfestival.
.
Dagens film har ”vanlig” biopremiär redan den 25:e november!
Den här filmen sågs av en heeeeeeel hög filmspanare (jätteroligt att träffa er alla!!) och här är länkar till deras texter om filmen:
Rörliga bilder och tryckta ord
Jojjenito
Movies-Noir
Har du inte sett den?
Filmfrommen
Fripps filmrevyer (publiceras i början på nästa vecka)
Jeff Bridges, Sven Wollter, Sylvester Stallone. Det där sluddrandet är kanske inte någon nackdel.
Carl:
Ingen nackdel alls egentligen så länge man inte ser filmerna otextade 😉
Hmm, kan hålla med om att Pine kändes lite för stylad som Toby även om de klätt honom i skjorta, jeans och skäggstubb. Desto mer imponerande att filmen ändå kändes så pass solid.
Sofia:
Ja, filmen kändes liksom en ”riktig” film. Bra jobbat av alla inblandade.
Det jag mest tyckte om med den här filmen var hur kreativ dom satte upp alla rånen.
Simon:
Verkligen! Det var genomtänkt nästan hela tiden.
Vill inte humblebraga men det var faktiskt jag som valde filmen… och även Dog Eat Dog! Oooops. 😉 Henke valde de två första för dagen.
Även du noterade Bridges sluddermuttrande ser jag. Jag vet inte vad det är som händer, om han alltid pratar så eller om det är ett spel. Han gör precis samma sak i Seventh Son.
Jojjenito:
Var det du? Nämen! Då ber jag naturligtvis om ursäkt, ska ändra i texten också såklart. Kanske är du inte lika stolt över att va valt hundfilmen? 😉 När kommer din text om den förresten? Ser fram emot…hyllningen 🙂
Om drygt en timme!