TANGENT ROOM

För alla fans av svensk sci-fi (hej Jojje!), här är en film att hålla utkik efter.

Fyra vetenskapsmän (tre kvinnor och en man) blir inlåsta i ett rum och får av en femte person reda på att dom kommer dö om fyra timmar om dom inte tillsammans lyckas lösa det matematiska problem som stavas parallella universum. Siffror rabblas, filmens kloka skriver ner dessa och börjar räkna.

Ekvationer presenteras, svåra ord uppradas samtidigt som dom alla fyra sliter sitt hår. Vad är det som händer egentligen? Vad är det för problem som ska lösas?

Jag tycker om smart science fiction, speciellt på film. Jag gillar minimalistiska filmer, när själva idén är grundstommen, inte värstingbudget. Tangent Room är och har båda dessa parametrar plus en story som kräver att man är med på viss hjärngymnastik, skådespelare som sköter sig bra och den känns trovärdig mitt i allt det som antagligen av vissa skulle avfärdas som flum.

Filmen är snyggt fotad och musiken (som är skriven av Jean-Paul Wall) hjälper till att försätta mig i någon form av trans för jag ÄR där i rummet i den där forskningsanstalten i den chilenska öknen och jag fattar inte vad det är som ska räknas ut men jag tycker det är spännande, klurigt och härligt att behöva tänka efter.

Filmen har visats på Bio Kaskad i Blackeberg den gångna veckan och har släppts på VoD i USA och nu hoppas jag att fler svenska filmfantaster kommer få upp ögonen för den. Med en speltid på 66 minuter kan jag inte låta bli att undra vad som skulle hända om något amerikanskt filmbolag köpte rättigheterna och stoppade in dollarmuskler i filmen, kanske skulle det gå att göra något i stil med Lights Out fast i sci-fi-genren? Jag hoppas dock att OM det sker, att filmens manusförfattare och regissör Björn Engström får hålla i regipinnen då med. Det förtjänar han. Det är nämligen en riktigt skön film han gjort!