Före.
Jag såg Sicario på Malmö Filmdagar i augusti förra året och jag har längtat efter att se om den sen dess. Jag gav den en fyra då med en guldstjärna på bröstet, fullt medveten om att det kanske kunde bli en höjning vid en omtitt. Det var så det kändes. Jag var lite tröttmössa när jag såg den, kunde bara ge den 99-procentig koncentration men nu är jag där, nu är det äntligen dags att se om den. Jag är tokpigg, full av koffein och förväntning, mobilen är avstängd OCH lagd i en byrålåda.Kom igen Sicario, give it to me now!
Efter.
Hjärtat slår så fort och så hårt att jag ser tröjan hoppa på bröstkorgen. Det här är SÅ JÄVLA BRA! Filmen är så spännande och så välgjord med kanonkådespelare, musik, vyer, manus att jag inte kan göra annat än att buga, bocka, niga, ta i hand och ropa tack samtidigt. Det mullrade ända ner till grannen av musiken, dessa underbara brölande ljud. Jag tycker väldigt väldigt VÄLDIGT mycket om den här filmen MEN det blir ingen femma denna gången heller. Magkänslan säger nej och magkänslan bestämmer. Men att Sicario är en av dom bästa filmerna från 2015 står helt klart för mig. Det återstår att se hur långt upp på listan den hamnar när året ska sammanfattas. Vilken HÄRLIG återtitt!
När jag såg filmen 2015:
När jag såg filmen 2016: