Världens mest kända ispik gjorde sin entré på vita duken 1992. Basic instinct hette filmen, Paul Verhoeven regisserade och Sharon Stone och Michael Douglas höjde inomhustemperaturen med en 20 grader sisådär med sina nakna välformade kroppar.
Stone är Catherine Tramell, en mycket förmögen kvinna, en bisexuell författare till blodiga kioskdeckare, historier som har en förmåga att bli till verklighet i närheten av henne. Douglas är polisen Nick, hård på sprit, droger och kvinnor, som är satt på att försöka lösa mordfallet där en känd person, Tramells pojkvän, blivit brutalt dödad med en…tadaaaaam…ispik!
Basic instinct har egentligen allt en erotisk thriller ska ha enligt mig. En cool skitsnygg sexuellt utåtagerande kvinna med skinn på näsan å ena sidan, en manlig karaktär med stor personlighet och osviklig potens å andra sidan, en välskriven story, bra biroller, en påkostad ljudmatta, maximerade känslor åt alla håll och kanter och givetvis, en twist.
Jerry Goldsmith må ha komponerat sin sista strof men till Basic instinct lyckades han göra en av sina bästa tvärflöjtsteman, ett tema som sätter sig i skallen likt tuggummi under skosulan och som på sitt allra mest suggestiva sätt hjälper mig som tittar att komma i rätt stämning.
Basic instinct kom alltså 1992, det är snart tjugo år sedan. Till min stora glädje måste jag säga att det här är en film som åldrats inte bara med värdighet utan även med grace och stora oljefat med antirynkkräm. Det är nästan så jag häpnar faktiskt. Såna här filmer görs knappt längre.
Håller helt med Paul Verhoeven är ju för övfrigt en fruktansvärt underskattad regissör! Nästan bara mästerverk under bältet dom åren han jobbade i hollywood!
Har faktiskt bara sett filmen en gång men baserat på mina minnen så skriver jag definitivt under på din recension. Kommer ihåg att filmen var mkt spännande och jag satt o svor över Douglas som bara tänkte med en sak 😉
Väl rätt standard mässig thriller. Sen att dom var tvugna att göra en tvåa…
Det här är en film jag tänkt se i flera år men aldrig kommit mig för. Än finns den dock på min att se-lista…
Joel:
Visst är han underskattad. Han gjorde många riktiga höjdare!
filmitch:
Hahaha, ja, blodet räckte definitivt inte till att dra runt hjärncellerna där 😉
movieshine:
Tvåan…och fy. Det är en av världens mest ovärdiga uppföljare tycker jag. Den gamla fotbollsspelande hustrumisshandlaren Stan Collymore i sin första – och enda – filmroll. Herregud säger jag bara.
BlueRoseCase:
Hoppas den har hoppat upp några snäpp på din lista nu. Jag tror du skulle gilla den 🙂
Haha, roliga flashbacks man fick nu 😀 Har tyvärr aldrig tyckt att Douglas är särdeles attraktiv och faller ju lite av premissen för den här rullen. Men visst var den sjukt spännande när det begav sig.
Hade dock en kompis som inte visste något om den och såg den som första-dejten-film. Inget han kunde rekommendera i efterhand 🙂
Sofia:
Hahaha. Ojoj vilket tokigt val av film. Blev det nån andra dejt?
Har för mig det, men det var nog snarare trots än tack vare filmvalet 🙂
Paul Verhoeven har gjort ett par bra och sevärda filmer, bl.a. denna. Såg om Basic Instinct (1992) för inte allt för länge sen och kan inte annat än hålla med, den känns fräsch även om det är typiskt början av 90-tal.
Kan även tipsa om hans egna De vierde man / Den fjärde mannen (1983) som var den sista filmen han gjorde hemma i Holland innan han började göra film i Hollywood. Det är också den filmen som Basic Instinct är en slags remake på, fast där den manliga huvudrollen, bra spelad av Jeroen Krabbe, är mer skruvad än vad Michael Douglas får vara i den amerikanska versionen. Bra och stämningsfull film är det hur som helst också.
Movies – Noir:
Jag är väldigt sugen på att se Verhoevens Turkish delight men den är inte helt lätt att hitta. Har du sett den?
Ja, jag såg Turks fruit / Turkish Delight (1973) när jag hade ett Verhoeven sug 😉 Kanske inte min favorit, men definitivt sevärt och alltid kul att se Rutger Hauer.
Movies – Noir:
Jamen det är ju det. Rutger är ju alltid Rutger och Paul Verhoeven alltid Paul Verhoeven 😉