1987 gick jag omkring och sjöng på Living in a box´s hit Living in a box. Härom dagen gjorde jag samma sak fast istället för att sjunga ”Am I living in a box, am I living in a cardboard box” nynnade jag ”Ryan Reynolds in a box, Ryan Reynolds in a wooden box”.
Varför då kan man fråga sig? Jo, är man det minsta klaustrofobiskt lagd (som jag är) så gäller det att hitta nån form av lugnande mantra för att orka ta sig igenom filmen Buried och den där lilla sångsnutten funkade för mig.
Paul Conroy (Ryan Reynolds) blir levande begravd i en kista någonstans i världen. Hans ägodelar är en tändare, en mobiltelefon, en penna, ångestdämpande medicin och lite starksprit i en plunta. Han har ingen aning om VAR han är och jag som tittar har ingen aning om VEM han är.
Hela filmen utspelar sig i den där kistan. En-och-en-halv-timme Ryan Reynolds i en låda, är det nåt att titta på? Svar ja. Jag har inte sett en liknande enmansshow sedan Colin Farrell spelade mot och i en telefonkiosk i Phone Booth 2002. Det måste vara ett tufft jobb att agera ensam mot egentligen ingenting. Buried är nästan som att se en filmad teaterpjäs och precis som på en teaterscen så är gränsen hårfin mellan pekoral och högkvalitativt skådespeleri och jag tycker både filmen och Reynolds klarar sig med äran i behåll.
Det finns logiska luckor i filmen som retar mig en aning, till exempel är det fascinerande hur länge man kan prata i en mobil när batterinivån är nere på ett (jämfört med hur länge det gick att prata när nivån minskades från fyra till tre och från tre till två) och att syret är på väg att ta slut i en kista vars lock är helt tillslutet men det finns hål stora nog för djur att ta sig in. Å andra sidan är mycket av manus rätt vettigt skriven så jag tänker inte reta ihjäl mig på småsaker.
Lider du av klaustro är Buried en film som garanterat kommer ge dig ett brutalt tryck över bröstet och en ångestfylld vilja att ladda ner Vita arkivet. Tycker du trånga utrymmen är peanuts kan filmen ändå vara värd att se.
Jag lider av klaustrofobi gestaltat på film men inte i verkligheten. Så detta låter som nåt för min ångest…
zzzzzzzz
-har det hänt ngt nytt (viskar till brosan på bio)
-nej
-ok
zzzzzzzzz
lite överdrivet kanske men jag tyckte filmen var lite halvtrist, hade nog varit bättre som kortfilm.
Foretrekker Colin Farrell i en telefonkiosk jeg, en mye bedre skuespiller enn Ryan Reynolds. RR ble slitsom i lengden, kidnapperne kunne i det minste gitt ham en stor pizza og litt strøm så han kunne slappe av med pizza og TV i sin lille trekiste.
Den här har jag tänkt se ett tag, nu blev jag lite mer sugen! Läste en svensk bok nångång om en kille som blev nedgrävd på en svensexa av sina polare, sen krockar de på vägen därifrån så han är Levande Begravd (bokens titel). Den var spännande. Hoppas den här är snarlik 🙂
Andreas: Levande begravd av Peter James är hästlängder bättre.
En av årets bästa enligt mig. Jag tycker dom få plotholes du tar upp inte påverkar filmen extremt mycket för mig.
Speciellt batteriet. Många batterier , inkl det jag hade till min gamla mobil hade precis sammma "problem". Alla bars försvan relativt fort när man snackade förutom den sista, som höll kvar hur länge som helst. Sen är det ju mer spännande på detta sätt också, i filmen dvs 🙂
BlueRoseCase:
Det KAN vara så att den här filmen gör att din klaustrofobi tar sig uttryck även i verkligheten.
filmitch:
Oj. Sååå trist?
Det tyckte inte jag. Jag tyckte dom där 90 minutrarna gick jättefort.
Captain Charisma:
Jag tycker Colin Farrell gjorde bra ifrån sig i sin telefonkiosk också. Personligen tycker jag inte att vare sig han eller Ryan Reynolds är några toppenskådisar men i dessa två filmer visar dom att jag kanske har fel 😉
andreashyllman:
Jag hoppas du kommer gilla filmen. 🙂
Anton:
Om en film har så uppenbara plotholes som denna men att jag (och du?) ändå tycker det är en bra film så ÄR det en bra film. 🙂
Nu blev jag änu mer sugen, även om du hänvisar till Phone Booth som jag ärligt talat tyckte var rätt standard.
Låter bra! Vill se den här.