Det finns inte ett uns av skräck i den här filmen, inte ens en antydan till thriller och ändå är den bra jävla obehaglig.
Människors okritiska handlande kan vara bland det läskigaste jag vet. Att aldrig ställa frågan varför. Att aldrig säga nej. Att alltid vilja vara till lags. Att inte våga säga hörru, jag fattar inte vad du menar, jag måste få tänka över det här en stund. Det kan bli så rackarns tokigt när hjärnan är satt på paus.
Jag har sett det förr på film (Jakten) och historieböckerna vittnar ofta om brist på ifrågasättande (nazismen) men här är det en kvinnlig arbetsledare på en snabbmatkedja som får ett samtal från en polis och tar ett gäng dåliga och konstiga beslut efter det. Baserad på en verklig händelse – såklart. Historier som denna går inte att hitta på. I tio fall av tio överträffar verkligheten dikten, det är därför det finns superhjältefilmer. Det behövs liksom en filmisk genre som twistar runt verkligheten ordentligt annars skulle hela filmvärlden bestå av biografier och sånt som är based on a true story.
Compliance är en film som inte gör nåt väsen av sig. Det är en film som inte drar uppmärksamheten till sig när du letar bland omslag efter kvällens filmiska underhållning. Men räds inte. Hyr den. Se den. Den är mer intressant som tankeväckande fenomen än som film men det gör den inte dålig, inte på något sätt.
Åhå, detta var en film jag ville se redan under förra årets filmfest men den passade inte in pga schematekniska skäl. Ska nog ta och kolla in den någon gång. ”Obehagligaste filmen på Filmfestivalen” som den omtalades som…
Henke:
Förra året var det ganska tunnsått med skräckfilm på festivalen så det krävdes inte mycket att bli den ”obehagligaste filmen”. Den vardagliga mänsklighetens obehagliga baksida, så skulle jag nog beskriva filmen.
Jag fick min tonårsdotter + kompis att titta på den här. Den kändes som en bra vaccination mot manipulation. Jag gillade den verkligen. En ”liten” film – men bra. Tror vi kommer att visa den på vår filmstudio i höst.
Jessica:
Ja verkligen, en vettig film för alla att se. Den borde visas i skolan, perfekt som diskussionsunderlag – eller på synjuntor (och andra sammanslutningar där kvinnor på landsbygden träffas) där minsta lilla viskning blir till en sanning utan tillstymmelse till ifrågasättande.
Har legat ett bra tag på listan så småningom så.
Jag förutsätter att den slutar lyckligt 😉
filmitch:
Utan att spoila den för mycket…. Slutar den ens?
Såg den igår kväll, blir mer och mer uppgiven om mänskligheten. Det är så trovärdigt, alla rollfigurer är som tagna direkt från verkligheten (ja, det är väl vad de är), även de som INTE gör som alla andra. Men visst, det där sista som jag skrev motsäger ju den första delen av kommentaren!
En riktigt bra film!
Minerva:
Visat är det ändå skönt med filmer som får en att tänka och känna litegrann? 🙂
Visst är det det.
Det är lite otroligt hur många ”felbeslut” dom tog rakt igenom hela filmen. Ingen som ens tänkte på att ställa en fråga, förutom den äldre mannen i slutet av filmen det vill säga. Vi gav samma betyg på den här!
Simon:
Mmmm, den är lite klurig, man får inte tänka för mycket, då håller den inte ihop alls.