Gillian Flynn skrev romanen Gone Girl, samt även manus till den filmen. Utan att ha läst boken kan jag gissa att den är betydligt bättre än filmen, för filmen var allt annat än bra. Knappt ens duglig.
Samma Flynn har skrivit romanen Dark Places som denna film baserats på och nu med facit i hand kan jag känna att jag hoppas slippa se fler av hennes alster i filmformat för det här är verkligen INTE bra.
Libby Day (Charlize Theron, som för första gången i mitt vuxna liv inte levererar) var sju år gammal när hennes mamma och två systrar blev mördade i hemmet. Libby var hemma, liksom brodern Ben som i 28 år suttit fängslad för morden, mycket på grund av ett vittnesmål från den unga Libby.
Libby som tydligen levt på donationer från allmänheten som ”tycker synd om henne” ser nu sitt konto sina och behöver inkomst av något slag. Hon blir kontaktad av en ”hemlig nördgrupp” som roar sig med att forska och luska i gamla mordfall och dom är helt säkra på att Ben är oskyldig. Om tre veckor går deadline för överklagan ut och dom köper Libbys motvilliga närvaro i dessa tre veckor för att räta ut frågetecknen.
Just ja. Frågetecknen är lika många som bin i en aktiv bikupa. Ett såna jävla myller av lösa trådar, ”fakta” som känns helt kockobananas och Libby som är en totalt icke-trovärdig karaktär. Hoppen i tid mellan dåtid och nutid fungerar säkert jättebra i bokform men jävlar va illa det blir här. Tye Sheridan som unge Ben är däremot en ynnest att beskåda, Corey Stoll som den äldre ser mer ut som en blandning av nyfrälst och nyskiten.
Precis som när jag såg Gone Girl så lämnas jag med en känsla av att ha blivit behandlad som en idiot. Vem tror ni att jag är? Vilka tror ni är biopublik? Tror filmskaparna inte att vi har hjärnor att tänka med, ögon att se med? Tror ni att förmågan till kritiskt tänkande avtar i och med att man har biobiljetten i handen?
Grrr. En sån korkad story var det länge sen jag såg på film. Ja, det var förresten i oktober 2014 när Gone Girl hade premiär.
Ha ha, en etta!? synd att Flynn gör ett så dåligt intryck på dig då jag håller hennes böcker som fantastiskt välskrivna, mörka och spännande (framför allt gillar jag hennes huvudkaraktärer). Dessvärre verkar inte detta överföras särskilt väl till vita duken (Stephen king-syndrom?). Fick dåliga vibbar redan av trailern och nu sågar i princip alla recensenter Dark places, så mina förhoppningar om att få återuppleva den härligt mörka stämningen från boken på film är väldigt låga. Castingen av Theron var lite märklig i mina ögon dessutom då hon påminner noll om bokens Libby. Ska förstås se filmen ändå 🙂
Cecilia:
En etta – och då är jag snäll 😉
Jag tror som sagt att böckerna är bra skrivna, ingen skugga på Gillian Flynn i just det fallet, men speciellt i fallet med dåtid och nutid i denna film så funkar inte manuset alls. Det mesta….allt….är otroligt dåligt.
Ska bli intressant att läsa din recension när du sett filmen 🙂
SNÄLL etta!? Detta blir bara värre och värre … 😉
Synd att Flynns bokmanus misshandlas, vilket verkar vara fallet även om jag själv inte haft chansen att bedöma ännu. Vissa berättelser har ju något som inte KAN överföras till film ens. De lager av mänsklig och samhällelig analys/kritik, svärta och humor som finns med i alla Flynns böcker verkar ju i alla fall inte ha överförts i det här fallet.
Jag ser också fram emot min recension 🙂
”en blandning av nyfrälst och nyskiten” — hahaha, lysande beskrivning! 😀
Sofia:
🙂
Synd att inte Flynn skrev manus här också, för det verkar skrivet av någon som absolut inte fattade vad boken handlade om. I stort sett allt bra är bortplockad och sedan har man stuvat om och kortat ned så att ingen spänning finns kvar heller. Verkligen ett typexempel på dålig filmatisering av en bra bok.