17-årige Daniel (Keir Gilchrist) har gjort bort sig ordentligt. Han har stalkat en tjej på nätet så till den milda grad att han är dömd till fotboja, husarrest och han får inte vara i närheten av en dator med internetuppkoppling.
Daniels mamma är på jobbresa hela sommaren och således är han alldeles ensam hemma under hela sin husarrest. Såklart. Det orimliga i detta får man helt enkelt bara svälja. Hans närmaste polare kommer på besök ibland men det är också allt. Annars är han ensam med sina tankar, vanföreställningar, rädslor och syner. För visst händer det konstiga saker i huset? Tjejen han stalkade, Mona Wilson, är inte hon död?
Dark summer är en såndär anspråkslös skräckfilm som kan funka alldeles toppen om man ser den vid rätt tillfälle, i ett perfekt sammanhang. Som under en halloween-natt med ett kompisgäng till exempel.
Den är otäck på ett ”lagom” sätt. Effekterna är snygga, stämningen rätt skön. Peter Stormare gör korta inspel i filmen som den enda vuxna människan man ser och han har väl kanske inte några av sina bättre dagar på jobbet men det spelar ingen roll. Filmen är solid, den utger sig inte för att vara mer än den är.
Jag blir nyfiken på regissören Paul Solet och kommer definitivt leta upp hans tidigare film, Grace.
Filmitch kör en fredagseftermiddagsskräckis även han.
Hå hå se där en film jag hade halvt om halvt skippat men när du skriver att det är en ”kompisgäng” skräckis blir jag lite intresserad. Brukar gilla dessa lite lättsammare skräckisar.
Grace är en lite annorlunda skräckis.
https://filmitch.wordpress.com/2010/08/14/grace-2009-usa/
filmitch:
Läste din text om Grace, det känns som en film i min smak, den ska ses 🙂
Det låter som om de bara kunnat komma på en bättre anledning till att han skulle vara ensam så skulle filmen ha varit betydligt bättre?
Sofia:
Ja, i alla fall lite mer trovärdig.
Den här hade jag varit sugen på att se ett bra tag men jag måste erkänna att jag tyvärr gav upp halvvägs. Tyckte nog att den blev alldeles för pretentiös alldeles för snabbt…
BlueRoseCase:
Jag kan förstå din känsla. Finns en risk/chans att jag hade känt och gjort detsamma om jag inte varit inne i detta massiva skräckfilmsflow.