Jorå, jag är inne i ett återupptäcka-Eddie-Murphy-stim alldeles på riktigt. Han var en stor idol för mig under min uppväxt och En prins i New York var länge en stor filmfavorit, den kom ju ändå under mitt favoritår 1988. Så jag köpte filmen och jag såg om den och hade den åldrats med värdighet?
Hahahahahaahahaaaaaaa.
Nej.
Usch och fy, nej fy fan.
Jag trodde i min enfald att Ombytta roller var den enda av Eddie Murphys filmer som inte fixat tidens tand men det här var nästan strået vassare ändå. Vad var det jag skrattade så mycket år förr? Jag minns scener som jag spolade fram och tillbaka massvis med gånger för att få skratta till, skratta mer, skratta igen men dessa scener får mig inte ens att rycka på mungiporna. Jag fattar liksom inte humorn längre.
Prins Akeem (Murphy) är en uttråkad 21-årig bortklemad…prins….från nåt afrikanskt hittepåland som är giftasvuxen men inte vill ha den kvinna han är bortlovad till så han åker till New York tillsammans med sin tjänare (Arsenio Hall) för att hitta ”den rätta”, dvs en kvinna med skinn på näsan som har egen vilja och smak. Eddie Murphy och Arsenio Hall gör – som vanligt – sjuttioelva olika karaktärer själva och det är ju fine – OM DOM VORE ROLIGA! 1988 var dom kul, 2012 suger dom babianröv. Hela filmen suger faktiskt.
Snuten i Hollywood-filmerna ligger i min pipeline nu och jag är rädd som fan faktiskt. Det kan uppenbarligen sluta precis huuur som helst.
När jag såg filmen 1988:
När jag såg filmen 2012:
Farlig verksamhet du håller på med…
Henke:
Mmmmmm, det är vanskligt…
Ja, det var ju ett kraftigt fall. Har aldrig varit nån favorit och håller med om betyget 2012, om jag inte skulle kryssa över den istället.
David:
Vissa delar av filmen förtjänar verkligen ett stort kryss OCH såna där avspärrningsband som polisen använder.
Don’t fear – jag kan bekräfta att Snuten i Hollywood håller!
Svart Noir:
Är det så? Om du visste vad jag hoppas att jag kommer tycka att du har rätt 😉
Ack ja…allt var inte så jäkla bra på det skimrande 80-talet….som vi tycktes tro då.
Körde ju ett eget omtag på Snuten-filmerna under vintern, med lite blandat resultat i åsikterna…
Steffo:
Njäääeeee, ibland undrar jag vilka glasögon jag och många andra såg filmerna med på den tiden 😉
Läste dina Snuten i Hollywood-texter när det begav sig men kommer inte läsa om dom förräns jag sett om filmerna själv. Det är nog säkrast det. 🙂
Denna var ett bra tag sen jag såg. Var lite sugen på den för någon månad sen, men blev inte av. Älskade den inte som du verkade göra en gång i tiden, men en trea var det nog. Vet inte vad jag skulle tycka idag, men säkert helt ok, även om den nog inte är SÅ bra 😉
Movies-Noir:
Du kanske ska ge den en chans? Om du nu inte avskydde Ombytta roller och inte avgudade denna när du var yngre så kanske du skulle få en betydligt mer behaglig stund framför TV:n än jag fick 😉
Just det, Snuten i Hollywood är en av mina favoritfilmer, faktiskt en av mina få femmor 😀 Tvåan är inte heller så dum, men efter det vill jag inte ens tänka…
Såg denna på Rigoletto när jag bodde i Stockholm. Redan då tyckte jag den var halvkass men idag skulle den nog vara i det närmaste otittbar. Många av 80-tals filmerna faller på musiken dvs man spelar synth hysteriskt. Fina (som jag mindes den) Ladyhawke var jag tvungen att stänga av pga allt plippande o ploppande.
filmitch:
Plippande och ploppande är ju det bästa jag vet men det finns rätt tid och rätt plats för allt här i världen, så även detta. Att plipploppa på film med samma plipplopp alldeles oavsett vilka känslor musiken ska spegla känns mycket underligt nuförtiden. Då var det ju inget konstigt. 🙂
Eftersom jag av någon anledning inte ens tyckte att den här var rolig när det begav sig skulle jag inte ens se om den idag om jag så fick betalt. Å andra sidan är det ju alltid lättare att få bekräftelse på att en film är dålig än att hela tiden sitta och rannsaka sig själv: ”Hur i hela friden kunde jag tycka att DET HÄR var roligt?!” Återbesök är farliga saker.
Sofia:
Bra tänkt. Jag skulle också ha velat ha betalt – miljoners av mig själv – för att jag tänkte att det nog var en bra tanke att se om den här filmen. 😉