Poliskonstaplarna Taylor (Jake Gyllenhaal) och Zavala (Michael Peña) verkar till en början vara som poliser är mest (på film): korkade som Kling och Klang och skämtsamma som Schmidt och Jenko i 21 Jump Street.
Taylor har fått tag på en kamera och filmar sina arbetsdagar, det funkar bra på film, det är skoj att följa med i polisbilen, in i omklädningsrummet, att se vapnen på nära håll och sen höra den hårda polischefens genomgång men killarna har en tröttsam jargong och jag känner njaaaaa, vill jag verkligen se det här, fan jag orkar inte, jävla töntar. Men självklart tittar jag klart på filmen och det är jag glad för såhär efteråt. End of watch är nämligen ingen vanlig polisfilm. Den är ganska mycket mer än så.
Regissören och manusförfattaren David Ayer verkar ha specialiserat sig på South Central Los Angeles och LAPD när jag kollar upp vad han gjort förut. Harsh Times (med Christian Bale), Street Kings (med Keanu Reeves) och Training day (Denzel Washington och Ethan Hawke), tre filmer som befinner sig i en genre jag normalt sett inte går ner i brygga av direkt. Stenhårda poliser som utnyttjar sin makt för att själva överträda lagar och regler, det går tolv såna filmer på ett dussin. Men nu kommer ett men, End of watch är mer än så. End of watch är en polisfilm jag gärna klistrar både en och två guldstjärnor på. Den är smart på ett sätt som det tar en stund att genomskåda och det går flera timmar efter att filmen är slut som polletten trillar ner hos mig.
Kanske är End of watch den första amerikanska polisfilm som verkligen visar – för mig – några polismäns verkliga vardag. Den visar den mentala och yrkesmässiga bergådalbanan dom jobbar i, den visar det mänskliga, det galna, det fina, det hemska och den har packeterat det på ett vis jag inte kan värja mig emot. Musiken är perfekt, det är snyggt filmat, Gyllenhaal och Peña är toppencastade som kollegor och med Anna Kendrick på ett hörn så får filmen en ”normal” känsla som till exempel Training day saknar (där det bara dryyyyyper testosteron).
Kanske är jag bara på toppenhumör eller så är filmen faktiskt så bra som det känns i magen. Jag tror på en kombo.
Filmen har biopremiär idag.
Telepati?
http://filmitch.wordpress.com/2012/11/30/end-of-watch-2012-usa/
Gillade också filmen men kanske inte lika mycket. Visst är Kendrick bedårande. När hon och Gyllenhaal skjunger tillsammans till Hey Ma i bilen: en av årets scener (om jag nu hade haft en sådan lista).
filmitch:
Haha, ja, verkligen 🙂
Fast du tyckte aningens sämre om filmen än jag men 6/10 är väl ändå godkänt va?
Japp 5-6/10 är sevärda filmer. Kanske inget att hoppa högt över men de duger. Dvs godkänt.
Gillade också nämnda scen (skrev om den när jag såg End of Watch på festivalen). Filmen tog ett tag på sig att komma igång då jag också fann det lite lättsammare i filmens inledning svårt att köpa. Men den blir allt bättre. Personligen gillar jag Harsh Times mest av hans filmer, men denna och de övriga är alla klart sevärda.
Movies-Noir:
Jag tycker den blir bättre och bättre ju längre filmen går och jag hade nog hoppats på tjugo minuter till. Vilket SLUT det hade kunnat bli då – och vilket betyg (kanske). 🙂
Du menar med slutet jag skrev om inne hos filmitch? Jo, då hade möjligen betyget blivit lite högre för egen del. Det är ju sånt som gör att man pratar om filmer och minns dem mer än för stunden.
Movies-Noir:
Jo, jag menade det du skrev OCH den där känslan som vi båda hade, att filmen började i en känsla och slutade i en annan och att det kanske hade gjort att göra filmen ÄNNU mörkare – och lite lite längre.