5. Marion Cotillard
Denna fantastiska skådespelare får/väljer roller på ett sätt som jag önskade att fler vågade göra. Hon tar ut svängarna, hon utmanar sig själv, hon tillåter sig inte att fastna i ett fack. La vie en rose, Inception, Midnatt i Paris, Nine, En långvarig förlovning, Big Fish, Public enemies, Contagion, The Dark Knight Rises och nu spelar hon i Nader&Simin-regissören Asghar Farhadis kommande nya film. Hon fortsätter imponera på mig och hon gör det stort.
4. Åtgärdspaket.
Behövs det åtgärdspaket för att fler kvinnliga regissörer ska få göra film? Behövs det pedagogiska insatser för att förstärka jämställdheten för filmintresserade tjejer och killar? Ja, tyvärr är det så. Vid ett seminarium i Almedalen presenterade Svenska Filminstitutets VD Anna Serner fem punkter som ska till för att jämställdhetsmålet ska nås innan nästa filmavtalsperiod löper ut 2015. Jag fick pressmeddelandet i min inkorg härom dagen och har läst igenom det många gånger. ”I nuvarande filmavtal finns en skrivelse om att fördelningen kvinnor och män på nyckelpositioner, det vill säga yrkeskategorierna regissör, manusförfattare och producent, bör vara 40/60. I det nya filmavtalet, som börjar gälla vid årsskiftet 2012/13, är formuleringen skarpare: ”stöden ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män”.” Jag vet att mina åsikter om detta kan anses vara naiva, ja, kanske rentav dumma men jag fattar inte grejen alls. Borde inte det primära målet vara att varje år göra så jävla bra filmer som vi bara kan i detta land oavsett om den som regisserar står eller sitter när den kissar? Jag förstår inte varför det ska räknas procent alls. Något år kanske det är 80% av alla bra filmidéer som kommer från kvinnor och 20 från män, ska då 30% av dom presumtivt bra filmerna gjorda av kvinnor gå förlorade för att dom andra 20 procenten måste bli 50? Detsamma gäller givetvis åt andra hållet. Jag vet att det skrivs spaltmeter i bloggar om kvinnliga regissörers varande (och icke varande) och att den här debatten är en het potatis, därför slutar jag här och tar kanske eventuellt antagligen vid någon annan gång.
3. Ingen sommar utan Ernst
För mig är det så. Det är ingen riktig sommar om jag inte får se Ernst bygga planteringslådor av markisväv och måla om nåt gammalt linneskåp med hemstompad äggoljetempera. Jag fullkomligt älskar känslan av pysslig lugn och ro som han lyckas förmedla genom TV-kameran och de där att kunna se det vackra i det enkla, det är nåt som många många borde ta till sig. Goda råd och fiffiga idéer är inte dyra, det gäller bara att få dom.
2. VHS-semester
Min semester startade för ett dygn sedan och snart ska jag bege mig till den plats på jorden där min VHS-samling finns. Jag håller tummen för en regnig dag – eller två – under ledigheten för jag har cravings efter smatter mot rutan, knastrig gammal film på tjock-TV:n, limpmackor med varm choklad och vetskapen om att jag kan se en film, jag kan se två, tre, fyra eller FJORTON om jag vill för jag har ingenting att passa, ingenting mer än min mat-och-sovklocka. DET är semesterkvalitet för mig!
1. Sylvester Stallone – 66 år idag!
Tänka sig, nu är det precis ett år sedan Sylvester Stallone fyllde pensionär. Jag tror inte att han vare sig matat duvor, lärt sig knyppla eller lyssnat på kramgoa låtar under detta år, jag tror han har pangat, tjoffat, tränat, filmat och tagit hand om fru och barn – precis som vanligt. Nu spelar han in The Tomb med Arnold Schwarzenegger och Mikael Håfström regisserar (jääääj!) och ännu längre fram är det dags för Grudge Match där världshistoriens största boxningsskådisar (Robert De Niro i Tjuren från Bronx och Stallone själv i Rockyfilmerna) ska spela….åldrande boxare. Kan bli bra, kan bli dåligt, men hur det än blir så jublar jag åt fler Stallonefilmer. Grattis snygglo, hoppas du får en fantastisk dag!
Jag vacklar fram och tillbaka med könsfrågorna när det gäller film. Somliga dagar tycker jag som du – ”spelar det verkligen så stor roll”? Andra dagar svarar jag ett rungande ”ja!” – det är faktiskt ett problem när vår värld skildras av män och för män på vita duken. Jag har verkligen stora interna konflikter om detta, vilket är just precis vad jag skriver om i veckans fundering som publiceras senare idag.
VHS-semester: Själv är jag i den sorgliga situationen att vår vhsspelare har lagt av. Nu är väl inte vhs-samlingen gigantisk, men lite snopet är det allt. Känns inte SÅ motiverat att köpa en ny. Då är väl Blue-Ray närmare tillhands, men inte ens det är superviktigt.
Hursomhelst: Ha en riktigt skön semester!
Jessica:
Tack så mycket! Det ska jag försöka ha 🙂
Vad gäller punkt 4, det är allt annat än lätt det där. Oftast tycker jag som så att om tjejer/kvinnor presenterade tillräckligt många tillräckligt bra filmidéer så nog tusan skulle dom få filma dessa men sen tänker jag att nej, det kanske inte är så, verkligheten kanske inte funkar som den borde göra och därför behövs åtgärdsprogram. Men kvinnor blir aldrig starka och får aldrig riktiga och viktiga positioner genom att kvoteras in i sammanhang, det är min fasta övertygelse.
Vad gäller VHS:en, köp en på Blocket vetja? Där kastar dom såna apparater på dig 😉
5: Hon är duktig, man blir impad även om man inte gillar filmen hon är med i. Det är kvalitet.
4: Instämmer med Jessica, svår fråga. Det är väl som kvotering i styrelser, problemet är hela tiden att det inte är _bara_ meriter och kompetens som fäller avgörandet. Om det vore det skulle det bara vara att acceptera att kvinnor inte gör lika bra film som män eftersom det finns färre kvinnliga regissörer och det tror jag inte stämmer.
3: Ingen sommar utan att jag är på väg att få hjärnblödning efter fem minuter av Ernsts prozac-stil 😉
2: Låter underbart — en VHS utgör fortfarande standardutrustningen här hemma.
1: Det är ingen ordning på pensionärerna nu för tiden.
Sofia:
Apropå punkt 4, tänk om det skulle vara så att kvinnor faktiskt gör sämre film än män, alltså, tänk OM. Tänk om det är så att kvinnor faktiskt ÄR bättre barnmorskor än män. Tänk om det är så att män och kvinnor faktiskt ÄR olika och bra på olika saker och att ett hundraprocentigt jämställt samhälle inte gynnar någon istället för alla? Jag säger inte att det ÄR så, jag tänker bara OM. Det är rätt intressanta frågor det där tycker jag, frågor som dessutom är omöjliga att besvara. 😉
Så du gillar inte Ernst?:)
Jag tror inte heller på 50-50-millimeterrättvisa, men jag tror dessutom att skillnaderna mellan olika kvinnor och mellan olika män är större än skillnaderna generellt mellan kvinnor och män. Problemet som jag ser det är följande: som samhället är uppbyggt nu så har individuella män som skulle bli fantastiska barnmorskor sämre chanser att bli det jämfört med kvinnor som kanske på sin höjd skulle bli medelmåttiga barnmorskor. Alla borde få samma chanser att göra det de skulle vara bra på.
Jomen visst, jag älskar hjärnblödningar, de piper så trevligt öronen 😉
Sofia:
DÄR håller jag definitivt med dig. Att fösa ihop kvinnor och tro att det är en likformad grupp som tänker och agerar precis lika är precis lika dumt som att tro att alla män fungerar och reagerar på precis samma sätt. Därför är strävan efter total jämställdhet rätt konstig tycker jag.
Fast mitt intryck att den där ultimata rättvisan, dvs hälften till män och hälften till kvinnor numera ses som lite åldersstigen. Att däremot sträva efter någon slags målfördelning genom exempelvis positiv särbehandling blir ju lite annat för hur ska man annars komma fram till de där chanserna som borde finnas tillgängliga utan särbehandling men som inte gör det?
Sofia:
Problemet med särbehandling är att den grupp som särbehandlas lätt får stämpeln att vara liiiiite ”sämre”, som om det är lite ”synd om” dessa, om du förstår hur jag menar. Det är inte synd om kvinnor! Vi är ju ap-bra på alla sätt och vis och det enda som sätter käppar i hjulet för oss är vi själva och vår egen syn på oss som grupp. Tror jag då 😉
Visst är det lite av moment 22, men jag tyckte ändå Nina Björk hade en poäng när hon diskuterade positiv särbehandling vid tillsättning av professorstjänster.
Antingen beror en könsmässig snedfördelning inom en viss yrkeskategori på att ett kön faktiskt _är_ sämre på just det yrket än det andra. Och med rent ”intellektuella” yrken känns det som en rätt ohållbar ståndpunkt.
Eller också beror snedfördelningen på något annat och då bör det ju rimligtvis gå att göra något åt det. Om man sedan menar att orsaken är en felaktig, underliggande samhällsstruktur och att rätta sättet att komma åt den strukturen är via särbehandling är förstås inte säkert.
Du har helt rätt i problemet som uppstår vid särbehandling, men alternativet är ju oftast att gruppen som skulle ha särbehandlats måste prestera minst dubbelt så bra för att ens ha en chans och ibland räcker inte ens det. Det är ju inte heller särskilt rättvist.
Sofia:
Hur man än gör och hur det än sköts så blir det allt annat än rättvist, men det kanske är priset som får betalas för jämställdhet?
Ernst gillar jag. Helt sanslös i sitt språk och jösses vad fula saker han snickrar ihop (ibland). Ett av få program jag ser på tv tillsammans med Mitt i naturen 😉
Jag kommer ge SS en ny chans i Expendables 2, den förra var inte bra men jag gillar konceptet.
filmitch:
Han är fenomenalt duktig i det han gör, han har koll på ett sätt som väldigt få har. Det finns många halvmesyrer i den branschen.
Nu syftar jag på Ernst, inte på Sly. 😉
Ja, det perfekta är ju om kvinnor kommer fram helt och hållet utan hjälp eller ojämnt motstånd.
I Betnér Direkt snackades det ju flitigt om kvinnokvotering i åtminstone tv-branschen och Robert Aschberg sade en sak som jag tror är hela grejen. Det finns lika många bra kvinnor först när kvinnorna själva inser det och då kommer de ta sina platser och buffla sig igenom alla avanceringstrappor lika lätt som män i många yrkeskategorier.
Alla yrkesmiljöer är dock inte lika jämnställda, men många försöker och när kvinnorna inser att de inte behöver vara försiktiga bara för att de är i en miljö där män ”har härskat” så kommer resultaten.
De senaste generationerna är desto mer uppväxta med ett större, kvinnligt självförtroende på den fronten än tidigare 1900-talsgenerationer, som haft det svårare. 🙂
Dock är det ett bra steg på vägen att åtminstone riva förslaget på 40/60 i ledander positioner, eftersom det ju är jävligt klent att sga att ”vi satsar inte på jämställt, men nästan jämställt” istället för att gå fullt ut.
Marion Cotillard är en grym skådespelerska och ja hon gör allt rätt. Alltid en kvalitetshöjning när hon är med och på tal om jämställdhet – en kvinna som är en förebild för andra kvinnor då hon först och främst är jävligt bra och sedan också jävligt vacker, istället för att bygga karriären endast på det sistnämnda. 🙂
Expendables var inte så färgstark som jag hoppades, men Expendables 2 verkar ta sig själv på betydligt mindre allvar och det är ju då det verkligen börjar bli intressant, med en sådan casting. Arnolds trailerögonblick är ju ett av årets höjdpunkter!! 😀
Jimmy:
Håller med dig om allt du skriver. Imorgon kommer mitt inlägg i debatten upp här på bloggen och det tog ungefär 4 A4 i text att få fram det du skrev i kommentaren här ovan 😉
Hehe, men det viktiga är att vi strävar åt samma håll på den här punkten. Ska bli kul att läsa och bra att det finns dem som tar upp det. 🙂
Jimmy:
Strävan efter rätt man på rätt plats, rätt kvinna på rätt plats och ingen konstig curling för att få just den platsen, det tycker jag vore det ultimata. Alla ska ha samma rättigheter, samma skyldigheter och samma möjligheter – oavsett kön. Tänk vad lättlöst det var 😉