5. Kvinnan som kan skära grönsaker i sömnen
Geena Davis är en av filmhistoriens tuffaste kvinnor i filmen Long kiss goodnight. Imorgon kväll visas filmen på TV3. Stoppa i bettskenan och ladda upp med redigt med kaffe för reklampauser kan ge vilken filbunke som helst magsår. Men har du inte sett filmen så är den värd att ses – även med idiotavbrott.
4. Mannen med knivskarp humor som vapen
”Kvällspressens relation till sanningen är som mitt rövhål: beundransvärt tänjbart.” En man som kan uttrycka sig så i skrift förtjänar all cred han kan få. Jonas Gardell slår huvudet på spiken gång på gång på gång och hans hjärna är en till synes aldrig sinande källa till punchlines. Jag läser hans krönika om humor och håller med. Kan man skratta åt elände har man mycket att vara glad åt.
3. Kvinnan med för stort namn för sitt eget bästa
Att vara begåvad inom fler områden än ett är aldrig lätt, i alla fall inte om vederbörande vill bli tagen helt på allvar. Madonna har gjort mycket i sitt liv men det allra bästa hon presterat inom filmmediet är som regissör till filmen W.E (och detta säger jag trots att jag verkligen gillar filmen Evita). Jag var full av fördomar, jag erkänner detta, men dom fick jag äta upp likt kylskåpskalla rester för den här filmen – och Madonna som regissör – bör tas på allvar.
2. Kvinnan utan namn
Med knastertorr humor och världens sämsta killsmak gör Klara Zimmergren entré i Kvarteret Skatan-ensemblen. Jag är lite rädd för Klara Zimmergren. Hon är så JÄVLA bra. Otäck på nåt vis. Är hon allvarlig? Hur kan hon hålla sig för skratt? Förstår hon ens hur klockren hon är, jag menar, ”slänga skräp, som man säger”, hahahaha. Gå på bio i helgen så förstår du grejen.
1. Musketörerna!
Onsdagen den 14 oktober 2009 såg jag den här föreställningen första gången. Ett drygt år senare köpte jag biljetter igen och nästa vecka är det dags att använda dom. Jag har varit så rädd att biljetterna skulle komma bort eller att nåt annat dumt skulle komma i vägen men nu finns det ingenting som kan stoppa mig, nästa vecka ska jag äääääntligen få se De tre musketörerna på Stockholms Stadsteater igen.
Johannes Bah Kuhnke, Leif Andrée, Alexander Lycke (stället för Fares Fares), Andreas Kundler, Sofia Ledarp, Lars Göran Persson, Ann-Sofie Rase, Gerhard Hoberstorfer, Frida Westerdahl och Jan Mybrand (med flera) är så mycket ballare, tuffare och coolare än alla filmiska musketörer jag någonsin kan komma på. Det här är den bästa teater/musikal jag sett, det här är världens energiboost för både kropp och själ och tjohooooo, jag ska få se den IGEN!
Jonas Gardell är den mest fantastiska person som finns. Hans Twitter är obetalbar. Kul att se hans namn på Fredagsfemman. 😉
Oliver:
Han förtjänar definitivt en plats här. Han är grym den mannen!
Filip och Fredrik pratade i sin podcast om just Jonas Gardells krönika och sa något som jag tycker är intressant:
”Det blir lite ofrivilligt komiskt när man sätter sig själv i samma rum som Chaplin och Molière när det man gör är att skämta om det som fyra miljoner svenskar skämtar om.”
dan:
Fast bara för att många skämtar om samma sak behöver det ju inte betyda att det inte finns vissa som sätter fingret på spiken lite bättre än andra.
Blev lite halvdålig svenska där men du förstår säkert vad jag menar. 🙂
5: Riktigt bra film, riktigt bra Geena
4: Gardell kan när han vill. Minns att han vid något tillfälle karakteriserade Bildt som någon som onanerar med pincettgrepp mellan tummen och pekfingret och säger ”ymf” vid det kritiska ögonblicket. Det tyckte jag var roligt 😉
3: Var det hon som regisserade Evita också? Det var jag inte klar över.
2: Behöver inte gå på bio för att veta att Klara är rolig, men du har definitivt gjort mig nyfiken på Skatan
1: Låter som om de återupprepar succén ganska ofta. Hoppas du få lika roligt igen
Sofia:
Det var toppenkillen Alan Parker som regisserade Evita. 🙂
Ja, jag tänkte väl…