Fredagsfemman # 73

5. Stålmannen kan ses på bio igen

I onsdags hade Man of steel premiär, Zack Snyders tolkning av Stålmannensagan. Han må inte vara min favoritseriehjälte men han är cool, han är snäll, han är stark och han har en snygg logga. Självklart kommer filmen ses på bio.

 

 

4. Jag tror jag älskar minionerna

Dom är det sötaste som går i ett par snickarbyxor, minionerna i filmen Dumma mej. Varför får dom inte en egen film? Små kortfilmer, reklamsnuttar, vadsomhelst? Nu går Dumma mej 2 på bio och det är inte storyn eller Gru som lockar, det är dom små gula finingarna.

 

 

3. Glädjen av mysiga filmbolagsfilmfestivaler

Det kanske är lätt att tro att vi filmbloggare liksom modebloggare blir nedlusade av presenter, reklamprylar, filmer som vi förväntas skriva om mot att vi får dom gratis eller inbjudningar till häftiga fester. Så är det inte riktigt. Visst händer det att vi får spons och uppmärksamhet på olika sätt men det hör inte till vanligheterna och får vi chans att tjäna pengar på det vi skriver så är det via PR för varor och företeelser som sällan har med film att göra (varför många tackar nej). Därför blir jag extra glad åt det som filmbolaget UIP bjussade på i onsdags. En liten heldagsfilmfestival från tidig morgon till kväll där det visades fyra kommande filmer och det bjöds på frukost, lunch och fika under dagen. Det var verkligen JÄTTETREVLIGT! Hörrni alla andra filmbolag, det här är MYSIGT, det här är KUL och det är SMART att köra en heldag både för er och oss.

 

 

2. Äventyret Bråvalla

Så blir det då lite sommarfestival trots allt. Imorgon bär det av mot Norrköping och Bråvalla, mot band jag vill se, band jag inte hört talas om, band som kanske blir nya favoriter och känslan av att få bli fjårtis för en dag. Det jag ser mest fram emot är Avicii, när han i sommarmörkret drar igång Levels. Jag hoppas att det kommer höras ända upp i himlen, upp till synthpolispappan som såg fram emot Bråvalla som ett barn på julafton. Men nu är det vi som gör vårt bästa för att få en riktigt rolig upplevelse, på alla sätt och vis.

 

 

1. Depeche Mode på  Globen igår

Jag har precis vaknat och det är dagen efter. Dagen efter världens bästa band spelade i Globen. Jag har sett dom många gånger live, flera gånger i just Globen men jag har aldrig haft så bra platser som igår. Depeche Mode är nånstans soundtracket från mitt liv. Jag har lyssnat på dom, älskat dom sen jag var tio år gammal. I trettio år har dom funnits vid min sida, vi är som ett strävsamt gammalt par, dom är som en trofast vän som aldrig sviker och dom får mig att hamna i blipp-blopp-heaven.

Här finns mina Depeche Mode-favoriter samlade på en favvislista. Enjoy (the silence) 😉