Suck. Dessa jävla prinsessor.
Varför MÅSTE flickor i tecknad film ALLTID vara prinsessor. Inte ens när filmbolagen försöker tuffa till tjejerna och ge dom huvudroller (som i denna film samt Modig) kan dom göra ”vanliga” tjejer, nejdå, det ska vara prinsessor.
Suck. Igen. Det är verkligen jättebra, det är fantastiskt, det finns ju så många prinsessor för unga tjejer att identifiera sig med och känna sig styrkta av och jag är inte det minsta spydig nu, nejdå, inte alls. Det bara dryyyyper saltsyra om bokstäverna.
Den lilla bedårande trailern till filmen, den vi biobesökare har sett hela hösten och den hela Sveriges befolkning fick se som extrafilm på Kalle Ankas jul (här är den) gav mig rätt höga förväntningar på filmen. Samtidigt förstod jag det omöjliga i att hålla den där extremhöga charmstandarden genom en hel film. Det borde inte kunna gå och nej det gick inte. Trailern andas Pixar-fiffighet men det är ingen Pixar-film, det här är Disney, det är Disney från hårsäckarna till liktornarna och allt kött däremellan.
Filmen handlar om prinsessan Anna som ger sig ut på en magisk resa tillsammans med bergsmannen Kristoffer och hans ren Sven, för att hitta hennes syster Snödrottningen Elsa. Förklaringen är tagen direkt från sf.se men det var en sån bra och sammanfattande mening att jag inte kunde låta bli. Att jag efter lite googling hittar informationen att filmen skulle vara baserad på H.C Andersens saga Snödrottningen tror jag inte mycket på då den sagan handlar om hur den kalla snödrottningen kidnappar barnet Kaj och hur hans vän Gerda måste övervinna drottningen. Vari finns likheterna där? Jag hittar sannerligen ingen och har heller ingen lust att leta vidare efter ledtrådar.
Filmen Frost har helt enkelt lagt sordin på all min ork och energi med sina evinnerligt trötta musikalnummer. Det är liksom inte bara en eller två, det kryllar av dom och dessa nummer får mig att tänka på Disney anno 1991 fast så mycket mycket MYCKET sämre. Det känns som en medioker londonuppsättning av en sunkig musikal-turistfälla med artister som uppträder gratis.
Den lilla trailern kommer jag säkerligen återvända till många gånger men filmen kommer jag aldrig se igen. En gång räckte mer än väl. Känner lite kväljningar nu i kombination med kärlek för en snögubbe med överbett. En konstig känsla men det är tack vare nämnda gubbe som betyget blir vad det blir, sen kan filmen handla om systerskap hur mycket den vill.
Kom igen Disney, gör en ball film om tjejer som inte prinsessar sig, inte sjunger hela tiden och som inte är animerade efter den där modellen 1A med glosögon och micronäsa. Tills dess tycker jag ni kan ta en spade och gräva ner er.
Movies-Noir, Voldo, Snajvid, Camilla och Filmitch har också sett filmen.
Jösses, vilken sågning 😉 Kul att läsa dock!
Nilmas filmhylla:
Sågning? 🙂 Då har du aldrig sett mig såga 😉
Så hemsk var den inte bara lite småtråkigt ointressant men snygg att titta på. Men Disney går på rutin numera – magin har falnat kommer inte ihåg när jag såg en riktigt bra tecknad/animerad Disney senast.
Tack för länkning
filmitch:
Precis, rutin. Dom kör en mall som har funkat sen femtiotalet och det var ju kul – på femtiotalet.
Nu tog jag kanske i litegrann, Disney har gjort en del bra speciellt på 90-talet (då var det MÅNGA bra filmer) men jag vet inte vad som hänt faktiskt. Dötråkigt tycker jag det är, både Disneys ”utveckling” och denna film.
Inte speciellt sugen på att se denna, speciellt efter detta.
Henke:
Du kan utan tvekan hoppa denna. Såg du snögubben på Kalle Ankas jul har du sett allt av värde.
Jag håller med dig, denna var en besvikelse och en plåga under de flesta musikalnumren. Det var endast en som var bra. Förstår inte riktigt alla hyllningar den fått, verkligen oförståeligt.
Movies-Noir:
Massor med hyllningar får den och jag står som ett frågetecken. Men då är vi två frågetecken åtminstone.
tre frågetecken – och slutet av 80 och en bit in på 90-talet var Disney mkt bra.
filmitch:
Förlåt, tre är vi. Tre mot hela väääärlden 🙂
Wow, synnerligen intressant. Så lite tror jag aldrig jag hållit med dig Fiffi! 😛 Hur mycket jag än respekterar dina åsikter känner jag mig helt enkelt tvungen att lufta några av mina egna! Vad jag såg var nämligen raka motsatsen till rutin, och ytterligare ett exempel på att Disney håller på att födas på nytt (Medan Pixar presterar under förväntan om och om igen med sömnpiller som Bilar 2 och Monsters’ University). En frisk fläkt!
I mina ögon är Disney absolut sämsta filmer de som försökt vara för mycket som Pixar (men misslyckats). Snödrottningen är inte en tidsenlig saga …det är väl ingen år 2013 som vill ha den som den är? I den här filmen vänder Disney upp och ner på vart och vartannat traditionalistisk sagodrag, med prinsessor som gör allt annat än prinsessar sig (de ska i så fall vara att de är smala och glosögda). De spelar till och med på vår förväntan att upplösningen ska vara traditionellt Disney, därav twisten i slutet. Här finns en självironi som jag finner fullkomligt fantastisk.
Jag undrar om filmen tappade mycket av sin finurlighet på översättningen/de svenska rösterna för originalversionen förtjänar all god kritik den har fått. Musikalnumren – ja, lite väl täta. Någon femma är det inte. Men en klar fyra från mig blir det 🙂 🙂
Oliver:
Det är helt okej, du behöver inte alls hålla med mig. Jag respekterar dig och din åsikt ändå 🙂
Jag förstår bara inte varför tjejerna prompt måste vara prinsessor om dom nu ändå inte prinsessar sig? Hur många prinsessor finns det i världen för tjejer att se upp till jämfört med hur många balla/smarta/roliga/målmedvetna tjejer som _inte_ är prinsessor? Kan inte Disneytjejerna få vara bara ”vanliga” tjejer nångång? Om det är som så att Disney försöker förnya sig och tuffa till sig så gör dom det på ett sätt som inte nåt fram till mig, inte ens till mig som fullkomligt älskar Disney, eller förlåt….älskaDE.
Du såg något jag inte såg och jag är glad för din skull 🙂
Du har nog en poäng där! Jag antar att jag är gammaldags i den bemärkelsen – har svårt att tänka mig Disney utan regelbundna prinsessor i filmerna. Men de har ju något av en ”fantasy appeal”, så kan man behålla prinsessorna utan att göra dem så stereotypt prinsessiga så är det kanske någon sorts liten seger.
Men nästa gång blir det superhjältar! http://sv.wikipedia.org/wiki/Big_Hero_6_(film)
Oliver:
Ett litet tankeexperiment: Tarzan, Herkules, Lewis i Familjen Robinson, Aladdin (mfl mfl mfl) – tänk om alla dessa killar istället hade varit prinsar. Ganska tröttsamt eller hur? 😉
Superhjältar tackar jag aldrig nej till! 🙂 Tack för filmtipset. Nu fick man nåt härligt att se fram emot.
Lång, men intressant artikel på prinsesstemat. Tyvärr är den lite för tidig för att inkludera vare sig Brave eller Frozen.
http://www.nytimes.com/2006/12/24/magazine/24princess.t.html?pagewanted=all&_r=0
Sofia:
Bra artikel! Hade gärna läst en fortsättning Brave och Frozen inkluderad 🙂
“Come on!” I continued, my voice rising. “It’s 2006, not 1950. This is Berkeley, Calif. Does every little girl really have to be a princess?”
My daughter, who was reaching for a Cinderella sticker, looked back and forth between us. “Why are you so mad, Mama?” she asked. “What’s wrong with princesses?”
Nu har jag ju inte sett vare sig Brave eller Frozen, men en poäng med prinsessor är just det att de måste ha en man. Kanske inte nödvändigtvis en prins, men en man. Vissa Disney/Pixar avslutas ju utan tvåsamhet, men har någon av dem en kvinnlig huvudroll i så fall?
Sofia:
Tips på tema till din blogg? Prinsessor? Tror du skulle kunna dyka ner i ämnet på ett sjukt intressant vis. *tummarna upp och nickar*
Tål absolut att tänkas på!
Retade mig också lite på klyschan om prinsessor och prinsar, men tycker att filmen var bra ändå överlag så jag kan förlåta det.
Voldo:
Det känns inte så ”2013” om du frågar mig men uppenbarligen går ju filmen hem hos många. 🙂
Tycker det är desto mer intressant vad dessa prinsar och prinsessor tillåts att vara. Prinsessan i Frost får inte ihop det med prinsen – faktum är att prinsen är (icke-stereotypt) the bad guy i sammanhanget – utan med en bergsman. Den andra prinsessan, sedermera drottning, visar aldrig över huvud taget något intresse för kärleksrelationer.
Prinsessor har ju en ”fantasy appeal” som inte vanliga människor har, så istället för att utesluta dem helt bör de i mina ögon omarbetas och kompliceras – något jag tycker Disney börjat göra på allvar, i synnerhet genom den här filmen.
Prinsar och prinsessor blir ju tröttsamma bara för att de framställs stereotypt. Om alla prinsessor var som Anna som är klumpig, vill ”stuff chocolate” in her face och är osäker på om hon är ”elated or gassy” så vore ju prinsessan som koncept mindre problematiskt. Eller rättare sagt, om prinsessor helt enkelt tilläts vara helt olika varandra. Tiana i Prinsessan och grodan får väl exempelvis räknas som prinsessa eftersom hon blir en i slutet, men så särskilt stereotypt prinsessig är hon ju inte. Rapunzel i Trassel är nog den mest prinsessiga Disneyprinsessan sedan Törnrosa … och då kan hon ändå slåss med en stekpanna 😉 😉
Oliver:
Vilken bra och genomtänkt analys. Du har ju helt rätt om Rapuntzel, stekpanna eller ej så störde jag mig väldigt mycket mindre än på henne än på prinsessigheten i Frost. Kanske säger mer om mig än om filmen.
Det du skriver om ”fantasy appeal” är intressant, jag tror du sätter tummen på spiken på det som retar mig. Måste det finnas ett ”fantasy appeal” i animerad film? Måste det vara så sagoaktigt? Kan det inte bara vara….lite tuffare? 🙂
Oj …ja du. Oavsett om det är prinsessor eller pokemon eller powerpuffpinglor eller superhjältar så finns det ju fantasy appeal, som vi förmodligen inte klarar oss utan (eskapism osv.) Men du tänker det typiska sagoformat versus andra former av fantasi kan jag tänka? Eller ska tecknad film handla mer om verkligheten och vanliga människor? 🙂
Och tack, Sofia, den ska jag läsa!
Oliver:
Filmerna behöver inte handla om verkligheten, det får gärna vara fantasy, overkligt, superhjältigt. Jag önskar bara att huvudkaraktärerna inte är födda till att vara just prinsessor – även om dom är superhjälteprinsessor. 🙂