Tre ungdomar vill åka skidor men har inga pengar till liftkort. Dom två killarna i gänget lyckas övertala den blonda tjejen, den enes flickvän, att med kvinnlig list och uppknäppt tröja försöka smöra för snubben som kör sittliften så att dom kan få åka upp om inte gratis så mycket billigare.
Det är klart hon lyckas, man ser ju det på lång väg. Rosa skidjacka och drypande läppglansläppar, klart den småtjocka liftkillen inte kan säga nej och klart att han inte ens säger nej när dom två ”tjejkompisarna” hon ville bjuda med visade sig vara två snubbar.
Gänget tar sig upp i skidbacken och gänget tar sig ner. Sen vill gänget åka upp en gång till, på kvällen när det är mörkt, det blåser och liften egentligen är avstängd. Klart dom får åka upp. Klart nån tjomme som inte vet att dom där tre sitter i liften stänger av den. Klart det är fredag och backen inte öppnar igen förrän på måndag (vilka skidbackar som nu gör det?). Klart att även lamporna i backen släcks (vilka skidbackar är helt nedsläckta under högsäsong?).
Där sitter dom alltså, den höjdrädda tokrökande tjejen som har slut på cigg och dom två vindögda killarna. Ja, dom är vindögda, båda två och det är sällan man ser det på film. Två huvudrollsinnehavare med samma uttryck i ögonen, eller icke-uttryck snarare i detta fall.
Är det läskigt då? Ja, litegrann faktiskt. Jag som avskyr både snö och slalombackar får lite lätt panik bara vid tanken, men filmens aber är dels att det skulle kunna kännas så himla mycket värre, dels att filmen är så jävla infantilt pratig innan dom fastnar däruppe att jag flera gånger säger högt ”åååå vad jag hoppas att hon dör först” eller ”kan han inte bara frysa ihjäl nu då så det händer nåt?” och det är ju inte riktigt meningen. Meningen är väl att jag som tittar ska BRY MIG hur det går för dom, men hahahaha, nääääää, inte en chans att jag gör det.
Frozen är lite som en tittkö vid en stor bilolycka. Jag plockar fram mina primitiva sidor, tittar med stora ögon och gottar mig åt att det inte är jag som sitter i skiten.
Dear film fan and blogger, good morning.
My name is Kate, I am account executive at London based film communications agency.I just wanted to check with you if you would be interested in getting some news materials on new films that are coming out this year. If this is of interest, please feel free to get in touch directly to my work email – katet@waytoblue.com Best, kate
Med tanke på att de flesta skidbyar har oerhört bra koll på om det är folk i backarna efter stängning, så känns handlingen lite styltad. Men det vore ju inte mycket till film å andra sidan.
Kate har skickat till mig med. Jag vet inte riktigt vad hon vill, men spännande! 🙂
addepladde:
Vi kanske ska svara Kate, eller vad tycker du? 🙂
Redan fixat! Frågade lite vad det var för material hon syftade på.
Men hon gav mig en annan e-mail. förnamn.efternam@.. Verkar som att du fick direktmailen. Du får ett försprång direkt, medan jag får använda armbågarna. Typiskt! 😉
addepladde:
Jag är tjej, du är kille. That´s life!
(Men….brukar det inte vara precis tvärtom? ;))
I den gamla goda världen var det tvärtom. Nu är allt upp och ner. Damn the 21th century!
Tydligen satt vi och recenserade samma film samtidigt och tyckte ungefär lika. Jag missade dock de skelande ögonen 😉
addepladde:
Inte upp och ner, bara lite annorlunda 😉
filmitch:
Helt otroligt vad lika vi tyckte. För en gångs skull 😉
För att vara en sån uppenbart dålig film, tycker jag den är rätt bra. Hjärndöd, men underhållande. Som du sa, lite som en tittkö vid en stor bilolycka när man tittar med stora ögon och gottar mig åt att det inte är en själv som sitter i skiten.
andreashyllman:
Ja, helt kass är den inte, den har sina stunder men hade antagligen tjänat på att bli en kortfilm.
Tycka lika gör vi nog ganska ofta jag ser det nog mer som vissa variationer av ämnet smak 🙂 Men jag har två filmer på lut där jag tror att du i ena fallet skrockar och säger "vad var det jag sa". Den andra filmen däremot…….
filmitch:
Spännande. Undrar vad det kan vara för filmer? 🙂