Undrar om Adam Sandler satt på planeringsmötet inför denna film, petade sig i näsan, flinade och sa:
– Kan vi inte testa hur många gånger en snubbe kan säga KUK i en film och komma undan med det? Och nu menar jag inte bara säga KUK utan prata om kukar, jämföra kukar, skämta om kukar, vara allvarlig om kukar och helt enkelt bara vara en….kuk. Vad tror ni? Att som snubbe prata kuk, hur många gånger funkar det i en film? Femtio gånger? Hundra gånger? Tusen gånger? Kom igen, vi kör nu! Vi provar.
Och ja. Adam provade.
Och nej. Tusen gånger funkar inte. Det blir lätt tradigt faktiskt.
Funny people handlar om komikern George (Adam Sandler) som är döende i en leukemiliknande sjukdom. Han har inga vänner, ingen tjej, inga barn – vilket inte är ett dugg konstigt eftersom han beter sig som ett jävla arsel hela tiden. Han får nys om stå-upparen Ira (Seth Rogen) och anlitar honom för att skriva skämt. Ira åker land och rike runt med George och får så småningom reda på hans medicinska status vilket gör att han mot betalning blir Georges tajtaste vän i mannaminne.
George hör av sig till sin gamla flamma (Leslie Mann), sin största kärlek, som han betedde sig som ett svin mot för 12 år sedan. Han vill säga förlåt. Och kuk. Och lite alltmöjligt.
Alltså, Funny people är inte en lätt film att recensera. Den är som ett avancerat kakrecept med lika delar sjukdomsdrama, väntan på döden, känslan av att man kanske borde börja grina, det är humor som inte är rolig, det är skämt som faktiskt går hem, det är en kärlekshistoria, det är otrohet, det är kompisproblem, det är kärlekstrassel, det är KUK hit och KUK dit. Dessutom är filmen lång, seg och uttdragen och hade utan tvekan kunnat klippts ner 20 minuter.
Jag skrattade EN gång, men jag undrar…är det här ens en komedi?
Hm, håller inte riktigt med. Tyckte den var lite roligare än så och jag minns faktiskt inte att de sa så mycket KUK men å andra sidan kanske man blev så avtrubbad efter ett tag att man inte reagerade på det 🙂 Men visst, en "komedi" med den här casten borde ju vara både roligare och smartare
Vrångmannen & Surskägget:
Jag lovar, det är sjukt mycket KUK i den här filmen. Jag brukar inte reagera på könsord men när det är en-två-tre gånger i varje mening då blir det tjatigt till och med i ett vant öra som mitt. Men grattis till dig som blev avtrubbad och inte retade dig på det 😉
Det känns som baktanken med filmen var bättre än filmen i sig, på nåt vis…