Den enda film jag fått önskemål om att ha med i detta tema är dagens, Gräsklipparmannen. Det var Sofia som till och med krävde en text om den och vem är jag att säga nej till detta?
Det visade sig dock vara svårare än jag trott att hitta filmen och att skriva en recension enbart baserad på mina minnen från biobesöket för 24 år sedan fanns inte på kartan. Det var bara att leta och att helt sonika beställa den på Import-bluray – på tyska!
Det stod i informationen om filmen att det gick att se den med engelskt tal men när jag skulle köra igång den visade det sig att det inte var fullt SÅ lätt. Hur många gånger jag än klickade på rätt inställning så började Pierce Brosnan snacka tyska. Okej, jag hade säkert förstått filmen tillräckligt bra även på ”fel” språk men det kändes inte riktigt rättvist, jag vill ju kunna bedöma den någorlunda korrekt ändå.
Men skam den som ger sig. Jag lyckades till slut få skivan att fatta vad jag ville och filmen startade och allt var frid och fröjd ända tills jag insåg att det var ETTHUNDRATJUGOFYRA år sedan filmen gjordes. Det ser så ut på effekterna i alla fall. Filmer som på nåt sätt handlar om TV-spelsgrafik blir jättefort våldsamt förlegna och Gräsklipparmannen är ett utmärkt exempel på det. Det är i långa stunder så lökigt att jag inte kan ta filmen på minsta allvar och det verkar som att jag inte är ensam om det, till och med Stephen King själv verkar hålla med.
Filmen hette nämligen till en början ”Stephen King’s The Lawnmower Man” men King stämde producenterna då han ansåg att filmen inte påminde om hans novell ens det allra minsta, förutom titeln och en enda scen. Och han verkade ha fått rätt eftersom titeln ändrades och all övrig info om vilken skrift filmen baserats på. Frågan är hur filmen hade tagits emot UTAN Stephen Kings namn i sammanhanget? Jag tror till exempel inte att jag sprungit benen av mig till biografen utan den tron och vetskapen. Filmen har ändå spelat in tre gånger sin budget och måste ändå ses som rätt lyckad rent ekonomiskt. Så lyckad som film är den dock inte.
Jaff Fahey lyckas transformera sig från efterbliven gräsklipparman till hunk med hjälp av mindre och mindre kläder samt balsam och en hårborste och Pierce Brosnans vetenskapsman gör sig allra bäst med bar överkropp.
En tanke där…. Pierce Brosnan utan tröja kan rädda nästan vilken film som helst va?
.
En liten parentes, jag tyckte inte filmen var särskilt bra även 1992… Nästa vecka dyker det upp en Stephen King-film där han är betyyyydligt mer inblandad än här.
I’m not worthy! Ingen kan anklaga dig för att inte fläka dig för dina läsare — tack för det. Och en underhållande text också förstås 🙂 Jag tyckte nog att det var ganska lökigt redan 1992. En film som de flesta inblandade vill glömma bort så fort som möjligt? Kanske genom att bara göra den tillgänglig på tyska? 😉
Sofia:
*sjunger lite som Meatloaf-som-glömt-texten-å-sjunger-falskt* But Iiiiiii wiiiiill doooo anythiiiiiiing fooooooor yoooou buuuuuut I wooooon´t to thaaaaaat – nä inte igen för riktigt SÅ kul var det inte” 😉
Inte sett, aldrig varit sugen och kommer nog aldrig att se. Kan det möjligt vis vara ??? en film jag heller inte sett.
filmitch:
Nä, den här kan du tänka bort med gott samvete. 🙂
Åh, den är så dålig! Tror jag har den i något DVD-pack tillsammans med fyra RoboCop-filmer gjorda för TV (”Prime Directives”), men har inte sett om den sedan första gången jag hyrde den på VHS.
Annars brukar både Brosnan och Fahey vara bra…
Vad blir nästa då? ”Pestens tid”?
Fredrik:
Nix, det blir inte Pestens tid nästa vecka 😉