Om du har bråttom och bara vill läsa själva essensen av min Hobbitrecension, här kommer den:
Hobbit kan vara den tråkigaste och mest onödiga superhajpade storfilm jag någonsin sett.
Om du vill ha lite mer kött på benen till varför jag tycker detta kan du fortsätta läsa nu.
Sagan om ringen-trilogin var nyskapande på väldigt många sätt. Oavsett om man är ett Tolkienfan eller inte så var det svårt att värja sig både mot exploateringen och filmerna i sig. Peter Jackson gjorde ett hästjobb med historien om Frodo, hans polare, Gollum och den där olycksaliga guldringen och under stora delar av alla tre filmerna häpnade jag över hur tekniken användes och det var många gånger jag fick se sånt jag aldrig förut sett i en äventyrsfilm. Det mesta kändes väldigt autentiskt, det var en påhittad saga som blev verklig på ett fantastiskt sätt.
Efter den enorma succén med Sagan om ringen gav sig Peter Jackson alltså på den lilla lilla boken om Bilbo, boken som alltså kommer att bli tre lååånga filmer (denna inkluderad) och med facit i hand tror jag han grävt sin egen grav.
Precis som mycket av fascinationen för dom första tre Star Wars-filmerna försvann i och med George Lucas idé att göra tre plastiga prequels så känns det som att den unkna Hobbiteftersmaken smittar av sig på Sagan om ringen, i alla fall för mig. Trots att jag var noll procent pepp på den här filmen så var den långt mycket sämre än jag någonsin kunnat föreställa mig OCH den var sämre på flera olika sätt.
* Hobbit är 2 timmar och 45 minuter lång. Det tar över 90 minuter innan det händer nåt alls av värde. Om du kan din Tolkien det allra minsta kan du alltså med gott samvete sova dig igenom första halvan av filmen och du missar inte ett skit. På pressvisningen var det många vintertrötta kritiker som använde sig av detta. Jag har aldrig förut hört så många spridda snarkningar från djupt sovande biobesökare på en och samma gång.
* Vad jag förstår har Peter Jackson använt sig av en sprillans ny teknik som ska ge oss en helt ny dimension till filmupplevelse på bio. WHÅÅÅTTT??? säger jag. Kanske till och med WHÅÅÅÅT THE FUCK?!?
En gång i tiden följde jag en TV-serie som hette Skilda världar. Den gick på TV4 och började gå 1996. Nu kan inte jag det här med filmningens teknikaliteter men efter några år skulle serien ”hottas upp” och moderniseras och hux flux filmades det med – som jag uppfattade det – en helt annan kamera. Skådespelarna hamnade som bakom en glasskiva, det blev en distans till det som visades och det kändes som att kontrasterna var högre, konturerna starkare och serien jag tyckt så mycket om blev sig aldrig riktigt lik. Precis på samma sätt uppfattar jag Hobbit. Den nya tekniken är alldeles säkert superhäftig på pappret men slutresultatet blev inte bra. Det känns billigt, det känns plastigt och framförallt känns det som att filmen är gjord 1992.
* När Steven Spielberg gjorde Jurassic Park satte han en standard för hur djur-som-egentligen-inte-finns rör sig på film. När en dinosaurie sätter ner foten så rör sig marken. Efter 1993 har jag sällan sett datoranimerade djur på film som inte ser verkliga ut och även om det finns dom som inte ser verkliga ut så är dom inklippta i filmen så att känslan blir verklig. En tass i lera gör ett lerigt avtryck. En fot i gräs gör att grässtråna rör sig. En galopperande hjord har kontakt med den torra savannen. I Hobbit har Peter Jackson frångått allt det där och låter sina ulvar se ut och bete sig som i ett billigt TV-spel. Dom liksom flyger. Dom är som skuggfigurer. Det finns ingenting spännande eller otäckt i ”odjur” som jag förstår inte är på riktigt. Varför skulle pulsen höjas, varför skulle jag ens bry mig? Den där bluescreenen eller greenscreenen är så närvarande att det är skrattretande. Fast jag skrattar inte, jag känner mig bara blåst och om JAG känner mig blåst som inte är ett fan i egentlig mening hur ska då dom riktiga Tolkiennördarna känna sig? Kanske är dom mer förlåtande? Jag vet inte men jag hoppas det om inte annat så för Peter Jacksons skull.
* Jag kan köpa grejen med många karaktärer i en film men denna hord av intetsägande dvärgar – hallåååå. Jag satt och tänkte på att det sammantaget är nio timmar film och dvärgarna är väl en fjorton, femton stycken sådär (plus minus fem) och då borde åtminstone ett par stryka med per filmdel. Men nä.
* Filmen har inte en enda spännande scen, inte en enda sekund som ger mig det minsta av känsloyttring. Dom enda som borde känna lycka över denna film (och dom två som kommer) är dagens 7-åringar, dom som är för små för att ha sett Sagan om ringen-filmerna. Även dom kommer märka skillnad på filmernas kvalitet, fast dom behöver å andra sidan inte bli besvikna, dom ser ju filmerna åt rätt håll.
Helt uppriktigt så är jag inte jätteförvånad, låter tyvärr som väldigt många av mina fördomar besannats.
Joel:
Jag är förvånad att vilken är så tekniskt undermålig, det är jag faktiskt. Dom andra tre filmerna skämde bort mig även om dom heller inte är några fullpoängare för mig.
Jag visste det! Jag visste det!
Precis så som jag trott det skulle bli, kände du!
Tack!
Att de aldrig bara kan ge fan i att mjölka vidare…
Steffo:
Såg på TV när Gustaf Skarsgård gick in (eller ut) på kändispremiären av filmen och då sa han till reportern: ”Hur mycket kan man mjölka en ko?”
En fullt rimlig fråga att ställa sig.
Oj, det där filmhatet som Jessica har lyft till ytan har verkligen nått The Hobbit. har nog inte läst ett positivt ord om den.
Well, well. You can’t win ’em all!
Pladd:
För egen del ser jag ingen anledning att ”låtsas” tycka att en film är bättre än jag tycker den är. Jag ser det inte som varken hat eller gnäll, mer som bara en torr och trist sanning. Det är klart det vore kul om alla filmer man såg var bra men så är det inte, inte för mig i alla fall.
Men jag hoppashoppashoppas att Jessica kommer att tycka mycket bättre om Hobbit än jag gjorde för jag vet hur mycket hon sett fram emot den. Snart vet vi 🙂
Det var verkligen ingen kritik mot dig! Jag tycker du är nyanserad och tydlig (ingen motorsågning här inte ;)) ovan, och jag känner dessutom att jag förmodligen kommer hålla med dig.
Ja, det får vi hoppas. 🙂
Pladd:
Jag tog det inte som kritik, ville nog mer förklara min ståndpunkt 😉
Nyanserad är väl kanske inte mitt mellannamn men den här gången försökte jag i alla fall 😉
Hahaha, underbart. Ändå kommer filmen spela in ofantligt mycket pengar och bli en ”succé”. Men men, jag hade inte några planer på att se den ändå så mig gör det inget att den är dålig…
Movies-Noir:
Tror du den kommer bli en succe på samma sätt som dom andra filmerna? Jag tror nog inte det.
Nej, en sån succé lär det inte bli. Men ekonomiskt tror jag den kommer dra in mycket pengar ändå. Det är trots allt allas (läs 99%) dröm att se filmen känns det som och de flesta kommer se den på bio nu runt jul.
Den kommer nå över 1 miljard dollar i intäkter absolut, tror jag. Kommer gå om The Avengers också. Därmed inte sagt att det är ett bevis på filmens eventuella briljans, utan det säger mer om hur bekväma vi är som biotittare idag. 🙂
Jag har ALDRIG varit så glad över en missad pressvisning. Jag valde en lång frukost framför The Talented Mr. Ripley istället:)
Rebecca:
Det kunde ha blivit en rolig recension av visningen 😉
Läst bara betyget. Håller mig borta från texten än så länge. En kommentar bara: OUCH.
En fråga också: Blev man åksjuk av 48 fps eller störde det på annat sätt. Du skrev säkert nåt om det men vill inte läsa i din säkert fina text. 😉
Jojjenito:
Blir du åksjuk av Lilla huset på prärien? Om svaret är nej så är svaret på din fråga också nej. 🙂
Jojjenito igen:
Om det stör?
Ja. Som fan.
Det ser ut som det är filmat med vänster armbåge.
Såg du den med 48 fps? Vad jag förstått finns det inga biografer i Sverige som kan visa den med denna hastighet, men var ett tag sedan jag uppdaterade mig i den här frågan. Dock syns ju den där flytkänslan i vilket fall trots att den är nedkonverterad. Såg nyhetsbilder och fick känslan tydligt där.
Jag är ju ett fan av klassisk film-framerate (24 fps) och även om det känns fränt med mer verklighetstroget flyt i film så är det ju inte filmkänslan man får, utan realismkänsla, tv-spelskänsla eller det populäraste uttrycket – såpoperakänsla (högre framerates är ju ett tv-standard och därför blir filmer med hög framrate mer tv-aktig).
Det är ju en vanesak att vi drar paralleller till ”billigare tv-standard” när vi ser höga framerates, men för mig funkar de flesta filmer bäst i 24 fps.
Ska bli kul att se The Hobbit ändå och jag har inget emot att den satsar på det nya greppet – det förhöjer ju mest av allt 3D:n, även om vi i Sverige inte får ta del av den fulla potentialen med våra biografer.
Except Fear:
Ja, jag såg den med 48 fps. Det är fullt möjligt att bilden sett bättre ut om biografen varit bättre/mer anpassad men samtidigt är Rigoletto 1 i Stockholm i alla fall en ”värsting” ur våra mått mätt så det går nog inte att se filmen på ett mer visuellt korrekt vis i Sverige.
Ja, det var så alltså. Ja, Rigoletto är ju lika med lyx. Var på en av Rigolettos små andrahandssalonger under filmfestivalen och det var en tekniskt och estetiskt sett riktigt bra biografupplevelse! Hoppas få se en film i stora salongen snart.
I typ 97 % av Sveriges övriga biografer tror jag man får nöja sig med 24-30 fps vad jag förstått. :/ Nåja, så pass teknikcinephilig är jag inte. En stor duk, mörk salong och högt bioljud så brukar jag vara ganska nöjd. 🙂
Det verkar ändå som om flera kritiker är förtjusta http://kritiker.se/film/the-hobbit-en-ovantad-resa/
Såg dock att F Sahlin i Kulturnyheterna var lätt kallsinnig. Skulle gissa på att han landade på 2 eller svagt 3
Nemo:
Mmmm. Att sätta treor är alltid enkelt. 😉
Som jag misstänkte. Jag anade att ngt var fel när man drog ut på boken till tre filmer. Anade att det skulle gå illa när Jackson satte sig i registolen igen (King kong o filmen-som-jag-vägrar-nämna-vid-namn). Trots dina troligtvis berättigade invändningar kommer jag att se filmen (fru o dotter vill se) på bio men jag ska göra mitt bästa för att se den i 2D. Har tröttnat på suddiga bakgrunder.
filmitch:
Jag tror det kan vara en vettig tanke att se den i 2D även om det inte var 3D:n i sig som utgjorde filmens problem för mig.
Och du….vilken är filmen-som-du-vägrar-nämna-vid-namn? Du kanske inte behöver säga högt, bara viska? 🙂
Flickan från ovan-usch o tvi vale o en massa andra fula ord.
filmitch:
Tycker du SÅ illa om den? Där ser man 😉 Jag minns den som ganska mysig. Tror den fick en fyra av mig.
Säger som Joel: inte så förvånande men fasiken vad synd! Tror ändå att jag ska försöka knipa den här på bio för den lär knappast bli bättre på mindre skärm hemma. Och det där med ”flygande” djur måste ju vara ett medvetet val med tanke på att det var rätt hyfsad tyngd i ringvålnadernas hästar exempelvis.
Sofia:
Jag måste ju tro att precis allting med filmen ÄR medvetet och valt med nån sorts omsorg av Peter Jackson och hans medhjälpare. Men hur det kommer sig att han valt så konstigt och gjort det så pass dumt kan jag naturligtvis inte svara på. Jag kan bara konstatera att jag i kön ut från biografen och på tjejtoan hörde sammanlagt fyra olika personer (ej i samma sällskap) säga att detta var den sämsta film dom någonsin sett. Kanske låter det liiite annorlunda om man själv pröjsat 155 kronor per biljett. Jag vet inte.
Det är kanske inte så förvånande att denna uppföljare/prequel inte blir nån kritikersuccé. Denna förvirrande hord av dvärgar, trollkarlar, tomtar och troll blir för mycket för de flesta tittare som var mätta redan efter Ringen-filmerna. Och det förvånar mig inte att det känns som en massiv överexploatering när en tretimmarsversion av första filmen inte ens räcker fram till mötet med Beorn/Mikael Persbrandt vars medverkan fått många annars ointresserade svenskar att intressera sig extra för filmen.
Men vad som däremot förvånar mig är det du beskriver som dålig teknisk kvalitet. Hur kan utvecklingen gå bakåt så här 20 år efter första Jurassic Park? Hur kan Peter Jackson välja att använda en så värdelös filmteknik? Att ingen i produktionsteamet fattade det?! Det är bara så jättetrist att höra hur de slarvat med detta.
Att Peter Jackson lyckats mjölka fram tre filmer ur lilla boken om Bilbo beror på att Tolkien helt enkelt skrev fler böcker om Midgårds sagovärld än Ringen-trilogin och Bilbo. Det är det materialet han använder sig av. Det är alltså inte ”bara” boken Bilbo som handlingen är hämtat från. Och sen kan det ju möjligen finnas ett kommersiellt intresse nånstans i bakgrunden också…
Sammanfattningsvis – jättetrist att Peter Jackson slarvat bort tillfället att göra något bra av filmen som bygger på en fin liten bok som i sig är riktigt bra.
Japetus:
Det finns ju många kritiker som är väldigt förtjusta i Sagan on ringen-filmerna så jag tror inte att någon skriver ner Hobbit enbart för sakens skull. Dessutom verkar inte filmen bli nedskriven på samma sätt som tongångarna gick under och efter pressvisningen.
Att utvecklingen till synes gått bakåt kanske är nåt Peter Jackson eftersträvat? Han kanske har velat ge Hobbit en helt annan känsla än Sagan om ringen, vilket är förståeligt tycker jag även om slutresultatet är rent utsagt bedrövligt bitvis. Att hela Hobbit-trilogin drivs enbart av kommersiella intressen tycker jag genomsyrar den här filmen, den har inte alls samma ”aura” som första Sagan on ringen där Jackson levde lite mer på ruinens brant och satsade allt han hade. Nu spelar han ut gamla säkra kort och många av dom är väldigt naggade i kanten.
Mitt till synes oootroligt låga betyg beror inte på att jag inte gillar fantasygenren eller det faktum att jag inte tycker att Sagan on ringen-filmerna är tre stycken fullpottsfemmor, mitt betyg beror enbart på att hela produktionen känns som ett hån mot dig och alla som kan Bilbo som ett rinnande vatten. Jag håller tummarna att du kommer tycka betydligt bättre om filmen än jag gör, att du ser andra saker och kanske kan ”se över” sånt som retar mig till max.
Ska bli spännande att se vad övriga proffsrecensenter ska tycka om den här filmen? Det har jag inte hunnit kolla in än.
Att gilla fantasy/Tolkiens sagovärld har aldrig varit särskilt hippt om man säger så… Varken på 80-talet, 90-talet eller nu. Kanske var det det i slutet på 60-talet när boken till slut blev en försäljningssuccé och väldigt många människor i hippierörelsen tog den till sig. Snarare är det nördigt så det förslår och kopplas ofta ihop med rollspel och andra suspekta aktiveter. Litet mindre nördigt blev det möjligen efter succén med Ringen-filmerna för tio år sedan då Jackson lyckades göra rättvisa av Tolkiens fantastiska berättelse. Vilket var underbart för oss som förskräcktes av det gamla katastrofala första försöket att filma denna story i slutet av 70-talet.
De personer jag känner som såg filmen inatt var alla väldigt nöjda med filmen, men de tillhör också de invigda fantasyfantasternas skara. De talade om en underbart vacker film med fantastiska landskap och scenerier. Jag är mer Tolkienfantast än fantasyfantast men hoppas jag ska kunna uppskatta filmen när jag ser den i den kommande helgen. Dvs att de inte förstört för mycket av den ursprungliga storyn. Vi får se… Det blir naturligtvis en recension…
Japetus:
Visst kan man tycka att det är fantastiska landskap och scenerier men jämfört med Sagan om ringen-filmerna är det om inte ingenting så i alla fall väldigt beigt.
Jag antar att denna film (plus dom två som komma skall) kommer att kritiseras lika mycket av Tolkienfantasterna som samtliga Rockyfilmer gör av mig 😉
Du och jag framstår mer och mer som varandras motpoler. Stålmannen och Bizarro-värld-stålmannen eller nånting. Det du tycker är bra tycker jag är dåligt och tvärtom, alltsomoftast. Jag håller med om att TV-känslan är mindre lyckad, men tycker ändå att det är bra att någon vågar försöka utveckla filmtekniken. Det kanske leder till nåt bra till slut.
Jag älskar Sagan om ringen, både böckerna och filmerna och The Hobbit ger mig chansen att kliva in i den här världen igen. Jag kan lätt hitta en massa fel på filmen om jag vill. Men också en massa bra. Och det är det jag fokuserar på i min recension och det är därför jag till slut landar på en 4/5.
Jessica:
Det är fullt möjligt att vi är varandras motpoler men jag ser det i såna fall som att vi är Stålmannen och Stålmannen – fast i olika galaxer. 😉
Jag blir jätteglad för din skull att du gillade Hobbit så mycket som du gjorde, du har en grundkärlek till historien som jag inte har och redan där ser vi på filmen på olika sätt. Jag hade mer än gärna skrivit om en massa bra saker med filmen – om jag hittat några – och jag hade hoppats på att bli positiv överaskad trots att jag inte var pepp på filmen innan (det funkade ju rätt bra med Tron Legacy till exempel). Nu fokuserade jag min recension på att försöka förklara varför jag gav den ett sådant lågt betyg och du förklarar i din varför du gav den ett högt. Som sagt, samma Stålman fast olika galaxer 😉
Ligger hemma i influensa så kommer nog inte se The Hobbit förens tidigast imorgon. Har dessutom ett eventuellt Sagan om Ringen ”Extended edition”-biomarathon att vänta på söndag. 🙂
Det har inte varit en av de mest efterlängtade filmen i år för min del – tror jag rankade den på 14:e plats i februari/mars. Tycker inte heller att det är förvånande om filmen sågas av typ 80 procent av publiken då filmatiseringen dels blivit kluven till tre mastodontlånga 3-timmarsdelar (med säkert ytterligare nån timmes extended-material per film att invänta i senare bluray-släpp), men dels också för att känslan jag fått av trailers är att den mest vill upprepa scenerna från den förra trilogin och spela på det som fick oss att se dom.
Logiskt, men inte särskilt spännande när det materialet i sig är typ 12 timmar bara det.
Angående dina synpunkter i recensionen i övrigt; Jag har personligen knappast sett någon film som imponerat med verklighetstrogna specialeffekter sedan Jurassic Park. 🙂 För mig har knappt ingenting gått framåt vad gäller specialeffektsrealism sedan den filmen, åtminstone i CGI-väg.
Närmast kommer motion capture. Titanic åstadkom en hel del också, men den hade ju en dyr, kulissmässig grund som är själva upphovet till det mest imponerande och inte i första hand CGI:n – precis som framgångsreceptet i Jurassic Park var. 🙂 Nej, inte mycket har hänt sedan Jurassic Park för 20 år sedan, tycker jag.
Avslutningsvis fortsätter mitt ogillande för pressfilmkritiker att växa när jag nu hör hur många som slumrade på filmen. För mig spelar det ingen roll hur pass trötta de blir i salongen – är det deras jobb ska de hålla sig vakna även på tråkiga filmer. Sånt blir jag lack på. 🙂 Inga proffskritiker där inte.
Except fear:
Jag tycker jag sett många djur/drakar/dinosaurier som är ruskigt bra sedan 1993, jag tycker effektmakare är hyperduktiga på att få oss filmtittare att TRO på varelserna som visas. Därför blir jag aningens brydd när djuren i Hobbit är sämre gjorda än typ Dragonheart (som visserligen har en excellent snygg drake men den har ändå många år på nacken). Dom fick ju till samtliga djur och varelser alldeles toppen i Sagan om ringen-filmerna så jag ifrågasätter inte kunskap eller begåvning, det känns mest onödigt. Ska det behöva vara så dåligt?.
Nja, jag har inte sett knappt en enda CGI-varelse på film som jag inte har kunnat sett att det faktiskt är CGI och inte riktig textur. Det syns alltid i bristen av tyngd i låtsaskroppen, rörelsemönstret som alltid är för mjukt, texturen som känns för gummiaktig och färggrann och ren, osv.
Sedan måste man ju givetvis ta i beräkningarna att majoriteten av CGI-varelser brukar vara just varelser som vi aldrig skulle kunna se i verkligheten eftersom de helt enkelt inte finns, vilket gör att vi inte har någon verklig referens och därför gör det omöjligt för oss att verkligen inbilla oss at det är totalt verkligt. Men bristen på riktig realism går igen även i CGI-ade djur som finns, byggnader, människor osv.
Teknik som jag verkligen uppfattar som verklig är ren trickfilmning, specialeffekter som består av faktiska fysiska föremål och modeller, samt en begränsad blandning mellan riktigt material och CGI eller riktiga kroppar och CGI – där CGI:n används som ett diskret smink eller tillputsning av något som redan existerar.
Men för mig är det mest imponerande och mest verklighetstrogna som skett inom film i specialeffektsväg inte alla hundratals CGI-filmer, utan filmer som The Thing, Terminator 2, Jurassic Park, The Tree of Life, Enter The Void och så vidare. Och Sagan om Ringen också bland annat, vid de tillfällen då de leker med riktiga modeller och inte totalt CGI:ade saker.
Där fick du en redogörelse av min inställning till specialeffekter i film. 🙂
Except fear:
Tack för redogörelsen. 🙂
Jag måste säga att dom fejkade varelser/djur som jag tycker fungerat allra bäst på film är – apor. Nya Apornas planet är ett finfint exempel på otroligt bra gjorda djur, liksom i Peter Jacksons King Kong.
Om jag ska vara lite…syrlig…så tycker jag inte ulvarna i Hobbit är ett dugg bättre gjorda än dom gamla Godzillamonstren. Och dom var åtminstone charmiga.
Håller helt med dig!
Precis lagt upp min recension och länkat till dig, som sig bör 🙂
Anders:
Såg att vi hade väldigt lika åsikter men du gav filmen bra mycket bättre betyg än jag. 😉
Oops: länkade till dig och inte till min recension:
http://anotherbughunt.blogspot.hk/2012/12/the-hobbit-imax-3d-hfr-recension.html
Jag har inte sett filmen än, men jag tror nog att den är jättebra!
Henke:
Är du ironisk nu? 🙂
Självklart inte. Jag tror jag kommer gilla den. Ska se om jag inte kan gå och se den här i Ottawa innan vi flyger hem till och med.
Henke:
Kanske finns det till och med nån biograf där som fixar att visa bilden så som det är meningen? Vore ju kul om det gjorde det 🙂
Var det problem med 3D igen? Kan man välja att se den i 2D hemma?
Henke:
Tror inte det är 3D:n i sig som är det verkliga problemet, snarare antalet bilder per sekund… Men ja, det går att se den i 2D.
Det är ju ett problem med höga framrates/bilder per sekund – det kan jag inte förneka, fast till största del är det ju ett problem som ligger på tittarens ansvar då vi helt enkelt blivit bekväma med att se 24 fps i film genom tiderna, så pass att vi tycker det är MER realistiskt än högre framrates.
Faktum är ju att 48 bilder per sekund är mer realistiskt än vad det klassiska 24 fps är, men ändå reagerar ju alla som att det är 24 fps som är normalt och därför också mer realistiskt.
Lite att jämföra med stumfilmernas 16 bilder per sekund och leka med tanken att ett mängd människor går på bio och ser den första filmen med 24 fps, och sedan säger att det känns orealistiskt eftersom man vant sig vid gamal hederliga 16 fps. 😀
En etta i betyg? Har du ätit Radagasts svampar? Själv älskade jag filmen, även om den är långt ifrån LOTR-nivå.
Voldo:
Jag önskar jag hade gjort det, då kanske jag hade haft lite roligare under visningen 😉
Håller med dig om det mesta, hade väldigt svårt att sitta still för att jag blev ganska uttråkad och jag önskar att Jackson hade gjort bara en film. Dock så tyckte jag tyckte att filmen var helt okej, men sen vet jag inte om jag stirrar mig blind pga av att jag har min kärlek för LOTR i bakhuvudet
Erika:
Att du tyckte filmen var ”helt okej” är kanske gott nog men är det inte lite synd att det bara blir nåt okej-aktigt av all denna kunskap och alla dessa pengar?
Läste din recension, men jag har inte läst allt vad som skrivits i kommentarerna. Så jag kanske bara upprepar åsikter. Håller med dig, första delen av filmen satt jag och irriterade mig på att det såg ut som en making-of film, bildmässigt. Såg ut som man filmat i HD-kvalité med en bättre kamera. Sen vet jag inte om ljussättningen också var en bidragande faktor. Undrar om 2D-versionen ser bättre ut.
Men det här med att försöka få in så mycket orcher som möjligt i samma bild…att filmmakarna inte tröttnar på det! Tror att det tramset kom i de senaste Star Wars filmerna, fast där handlade det om rymdskepp.
Jag som du, har inte direkt tuggat på naglarna inför denna. Så jag hade inga skyhöga förväntningar. Däremot trodde jag att jag skulle häpnas av den nya tekniken. Min sambo gillade filmen väldigt mycket, och visst finns det flera scener som var riktigt bra. Men det håller inte för en så lång film.
Torso:
Orcherna ja… Fler OCH sämre gjorda än i Sagan om ringen… Vissa saker var tydligen viktigt att få in i filmen så pass likt det gick (ett plus att karaktärerna från dom andra filmerna spelas av rätt skådisar) men mycket annat var på tok för B tycker jag. Den enda scenen jag bär med mig är Gollum-gissar-gåtor-scenen, den var superbra genomförd. Vilka scener tänkte du på som du tyckte var bra?
När du ställer mig mot väggen så blir jag lite tveksam…haha…men Gollum scenerna var riktigt bra som du skriver. Men utöver det så kanske det var mer korta sekvenser som jag tyckte om.
Gillade annars den vita orchen (som påminde om snubben i början av Prometheus). Gandalf var som förr, bra 🙂
Torso:
Det är bra investerade 500 miljoner dollar, några korta bra sekvenser här och där 😉
Oj hej hallå! Lite vad jag hade väntat mig. Ska själv gå och se den på tisdag och ser väl mest fram emot att höra vad Howard Shore lyckats åstadkomma denna gång. Jag försökte själv läsa The Hobbit för några år sedan och kände efter 100 sidor spontant att det här hade de väl kunnat summera i en två minuters förblick före första LOTR-filmen. Då ska det dock sägas att jag slutade läsa där.
Men närmare nio timmar ska det bli, och nio timmar kommer jag väl också att se. Även om entusiasmen är ljum.
Tänkte skriva om just om Howard Shore men tog bort det. Med tanke på att han kammade in två Oscars från förra trilogin så tror jag att de som lyssnar på filmmusik kommer att bli besvikna. Är helt övertygad om att de bästa kompositionerna kom just när ”ringen” kom i bild eller passningarna till första filmerna, eftersom då spelades den gamla musiken. Skulle bli väldigt förvånad om han ”ens” blir nominerad denna gång…
Sen tycker jag att det fick gärna vara tyst på musiken ibland. Känns som det var musik till just allting. Så kanske det var i de andra filmerna också.
När de nådde Riverdale stegrades musiken till det absolut yttersta. De flesta av tittarna har liksom sett det hela förr…så det var ingen större suprise…eller upplevelse.
Torso:
Håller med. Det är inga direkta fel med musiken men det känns som upprepningar. Vi har redan hört dessa score i nio timmar, nu ska det harvas i nio timmar till.
Oliver:
Då håller jag tummen för att din ljumma entusiasm byts mot nånting bättre i alla fall musikmässigt. Jag tyckte musiken var ungefär densamma som i Sagan om ringen, det kändes lite som att göra Pet-flaskor av gamla Pet-flaskor. Inget fel på musiken i sig men jag har hört det förut liksom.
Skriv gärna en rad när du sett filmen, vore kul att höra vad du tycker.
Visst tar man omedvetet med förväntningarna eller de uppbyggda sådana när man ska ge en film ett omdöme. I och med Avatar var det t ex omöjligt att inte dra ner den i skiten eftersom den var så hajpad. Däremot skulle jag aldrig ge Avatar det lägsta betyg som går att ge bara för att det är en smetig och väl förklädd Disney-film. I sig var filmen värd ett medelbetyg, och bara det är att markera en aning mot en extremt dyr och hajpad film som många gav toppbetyg.
…vad gäller The Hobbit tänker jag ungefär samma sak som i fallet Avatar. För även i The Hobbit kommer den nya tekniken i vägen för innehållet av en film. I detta fall genom att använda 48 bilder per sekund som gjorde att man tog filmen för simpel datorspelsgrafik. Ironiskt nog är det också just detta som folk verkar snacka allra mest om, snarare än att ta fram vad filmen, i sig, har att erbjuda. Något som blockbusters idag verkar vilja inrikta sig inom. Tyvärr.
Tycker inte man borde jämföra filmer och betyg man gett dom. Men brukar ibland prova när jag är osäker själv… För inte är väl The Hobbit i samma klass som t ex Se upp för dårarna, Halloween 3 eller Natt på museet (några av de filmer jag gett det lägsta betyget). Jag ger The Hobbit en 3:a i betyg och det är, med ovanstående sagt, en tydlig markering.
dan:
Jag läste dina sista välformulerade meningar flera gånger, tog mig en redig funderare, en riktig en.
Jo, jag tycker att Hobbit förtjänar en etta precis lika mycket som alla andra filmer jag gett lägsta betyg. Om jag tänker på filmupplevelse, engagemang, känsla och eftersmak så ligger Hobbit på samma låga nivå som tex The last airbender, för mig är det ingen skillnad. Jag hittar inget som är bra med Hobbit, jag kan inte ge den ett högre betyg för att det är en storfilm,för att den har galet hög budget, för att jag ”borde”, för att det är enklare.
Om man bortser från effekter och bilder per sekund, vad tycker du filmen har att erbjuda? Vad är det jag missat? 🙂
Hehe, försökte skriva så enkelt jag kunde. Men det går sällan.
Ja, alltså… Kanske beror det på att det är en adaption av en känd bok eller serie. Det förutsätter ju så klart ingenting. Men den har en story med substans, tycker jag, till skillnad från själlösa filmer inom samma genre som ”Guldkompassen” eller liknande. Den lockade mig till skratt några gånger, om än inte alla gånger som den försökte få mig att göra det (för det var alldeles för mycket comic relief!). Den fick mig dessutom att känna att 2 timmar och 45 minuter kändes mycket kortare än vad det egentligen är. Kanske spelar även tillfället roll och i det skick jag var i för tillfället. Brukar vara så, har jag lärt mig. Men som sagt, jag gav den ”bara” en trea i betyg på ”filmtipset.se”, ett betyg den delar med drygt 400-500 andra filmer på min lisa 🙂
dan:
Tyckte du filmen kändes kortare än den var? Lyllo dig! Jag har inte haft sån träsmak sen jag såg Den siste kejsaren sittandes på en pinnstol i en Folkets Hus-biograf på vischan 1988 och dom där sex minutrarna som skiljer i speltid har INTE med saken att göra 😉
Guldkompassen har ju både Nicole Kidman och Daniel Craig, den är hästlängder bättre redan där 😉
1 av 5 Fiffi? Så extremt…
Markus:
Inte extremt, solklart!
Så har jag sett filmen och tyckt till om den…
Efter allt negativt jag hört om filmen överraskade den mig positivt. Jag tyckte den var både underhållande, spännande och fin och jag kan inte förstå varför Tolkienfantaster skulle ha så mycket emot den. Jag är definitivt en av dem och jag gillade den överlag. Jag skrev några rader om varför jag gör det:
http://japetus.wordpress.com/2012/12/16/the-hobbit-en-ovantad-resa-min-uppfattning/
Det är väl tur att det finns så många olika smaker när det gäller film. Precis som när det gäller musik. Att det blir ett dåligt betyg på en Tolkien-film när en person som direkt ogillar fantasy skriver recensionen är nog lika förutsägbart som att göra en tidsresa tillbaka till september 1984 och läsa en inbiten hårdrockares recension av Depeche Modes nysläppta album ”Some great reward”…
Det kan bara sluta på ett sätt! 🙂
Japetus:
Precis som jag skrev inne hos dig så tror jag verkligen att pålästa Tolkienfans (som du ;)) har lättare att ha överseende, förståelse och förlåtelse för det i filmen som är svagt än vad tex jag har. Jag har ingen förståelse alls. Jag ska nog skriva om Some great reward istället 😉
Läst. Det där med att djur sett verkliga ut… nja, vet inte om jag håller med om det. Den första film som fått till just det är väl Life of Pi. Riktiga, verkliga, djur är svårt.
Jojjenito:
I Life of Pi är dom å andra sidan så verkliga att jag blev typ förbannad. Det var som att se Joe Labero trolla på nära håll, jag VET att jag blir lurad men jag fattar inte HUR.
Nu har jag sett den. En mycket positiv överraskning! Tack Fiffi och andra för att ni baissat mina förväntningar.
Henke:
Varsågod 😉