I verkligheten har det gått tre år sedan nionde filmen kom, i filmen har det gått två. Johan Falk (Jakob Eklund) och Frank Wagner (Joel Kinnaman) har inte samarbetat under dessa år och jag kan ana att det varit rätt skönt – för Frank.
Tyvärr orkade Franks flickvän Marie (Ruth Vega Fernandez) inte med det liv dom levde och lämnade honom i förra filmen. Nu har hennes bror letat upp Frank då han behöver hjälp med en spelskuld och Marie och Frank kommer varandra närmare igen.
Alltså, det finns en scen mellan Joel Kinnaman och Ruth Vega Fernandez som utspelar sig i en hall som är så het att det går att råsteka potatis på den. Ändå händer det ingenting. Satan alltså, those eyes!!
Seth Rydell (Jens Hultén) sitter fortfarande inne men hans lillebror Felix (Anastasios Soulis) fick förkortat straff och är nu ute. Seth har utsett honom till Big Boss för hela busligan och det är nåt Frank inte riktigt gillar.
Filmens sista halvtimme innehåller så många människor och så många trådar och vändningar på en sån liten yta att det gäller att vara alert för att hänga med. Det är rätt smart alltihop faktiskt. En riktigt hård och TUFF film i en serie som alltid är tuff och hård. Och bra, icke att förglömma.
Manus: Tage Åström och Viking Johansson
Regi: Charlotte Brändström