Joaquin Phoenix har dykt upp i media med yvigt skägg som värsta hardcoreuteliggaren ett bra tag nu, men för några veckor sedan hade ”I’m still here” premiär, filmen som gav svaren på frågorna:
Vad håller karln på med?
Hur drogad kan en människa vara och ännu gå upprätt?
Varför kastar man bort världens skådespelarbegåvning och sadlar om till att bli RAPARTIST? Borde han inte dra lite mer åt…country….i såna fall?
Först sas det att filmen var en dokumentär om Phoenix trasiga liv och nedåtgående leverne, men regissören Casey Affleck tog bladet från munnen och medgav att allt var fejk. Filmen är tänkt som en slags låtsasdokumentär för att visa upp kändisskapets avigsidor.
Att sitta som gäst i en välstoppad fåtölj hos David Letterman måste vara just en av dessa avigsidor. Maken till dålig intervjuare har jag aldrig sett. Fan, han nappar ju inte ens när världens största svärdfisk ligger på skrivbordet. Han ställer inte en vettig fråga om hela projektet, varför det blev till, hur det kommer sig att Phoenix och Affleck tycker att det är ett såpass viktigt ämne att ta upp att Phoenix är villig att ”byta liv” flera år för att det inte ska bli genomskinligt.
Näe, istället gnäller Letterman och tycker synd om sig själv för att den första intervjun blev så underlig och att han är skiträdd att han har gjort bort sig eftersom intervjun är med i filmen – och, han vill ha pröjs!
Fram med banantårtan, tänd ljusen och tuta i vuvuzelorna. Kreativitet ska premieras och att tänka utanför lådan på det här sättet är få förunnat att klara av.
Så tagga ner Letterman. Just watch and learn.
