Inför Oscarsgalan: Vilka tjejer, vilka fantastiska skådespelerskor som är nominerade för bästa kvinnliga huvudroll i år!

ANNETTE BENING

Som lesbiska Nic i The kids are all right har hon chans att kamma hem en Oscar på söndag. För elva år sedan kunde – och borde – hon ha fått en för rollen som den frustrerade mäklaren Carolyn Burnham, fru till duschrunkarn´ Lester (Kevin Spacey) och mamma till Jane (Thora Birch) i Sam Mendes fenomenala karriärstrampolin American beauty.

Det här är en toppenfilm och Annette Bening en toppenskådespelerska! Alla tummar upp – lillfingrarna och stortårna med! Hurra!

 

 

 

 

NICOLE KIDMAN

I Rabbit Hole spelar Nicole Kidman en kvinna som försöker ta sig igenom tragedin att hennes son dött i en olycka. Som mamma antar jag att det är ganska lätt att sätta sig in i den situationen, att hamna i den känslan.

I Eyes wide shut (1999) spelade hon Tom Cruises fru, vilket hon då var även i verkligheten. En riktig snackis var det, mycket naket blev det och Marie Richardsson hade en liten roll i en film som trots vissa knepigheter är intressant på många sätt, kanske mest för att det blev Stanley Kubricks sista.

 

 

 

 

JENNIFER LAWRENCE

Jennifer Lawrence är en solklar rookie här. Hon spelar Ree i Winter’s Bone med den äran men jag har (liksom dom flesta andra) inte sett henne i något annat.

här är en direktlänk till henne på Imdb, här bredvid är en idolbild där hon visar glada tänder (vilket hon inte gör i Winter´s bone) och här hittar du filmrecensionen.

 

 

 

 

 

 

NATALIE PORTMAN

Jag har skrivit en del om Natalie Portman här på bloggen förut, om att jag tycker hon verkar vara en bra tjej med mycket självförtroende och skinn på näsan. I Black Swan spelar hon ballerinan Nina som – om jag har rätt i min analys av Portman – är hennes totala motsats. I alla fall om jag ser till psyket.

Det jag gillar med Natalie Portman är att hon verkar välja sina roller med hjärtat mer än plånboken även om rollen som Queen Amidala/Padmé i Star Wars: Episod I, II och III antagligen gav henne en helt okej timlön.

Alltså, en okej lön för en helt okej film även om Star Wars för mig alltid kommer vara dom första tre filmerna, ja dom som alltså är dom tre sista. Du fattar.

 

 

 

MICHELLE WILLIAMS

Michelle Williams är nominerad för sin roll som Cindy i Blue Valentine där hon spelar Ryan Goslings fru. I Brokeback mountain handlade Williams roll om hennes äktenskap med Ennis Del Mar (Heath Ledger) som inte ville nåt annat än att lådsasfiska och tjonga på Jack Twist (Jake Gyllenhaal) i ett tält ute i vildmarken.

Hon gör sin roll som Alma så sjukt sjukt bra och det kanske inte är så konstigt eftersom hon då var Heath Ledgers flickvän i verkligheten.

Brokeback mountain är för övrigt en oklanderlig film, en underbar kärlekshistoria med ett soundtrack som kan lugna ner den mest stressade dygnet-runt-arbetande storstadsmamman.

 

WINTER´S BONE

Det var ett bra tag sedan det kom en film som enade all världens recensenter i en hyllningskör så som denna film gjort. Riktigt länge sedan var det.

När sen mina vänner börjar knacka mig på axeln och säga ”Har du sett Winter´s bone än? Den är såååå bra” så blir jag ju självklart nyfiken på filmen som handlar om den 17-åriga tjejen Ree (Jennifer Lawrence) som tar hand om sina två småsyskon och sin sjuka mamma när pappan stuckit och pantsatt hela deras hem. Nu riskerar familjen att bli hemlös, det enda hon kan göra är att bege sig iväg och försöka hitta pappan. Död eller levande.

Nu är alltså filmen sedd, jag kan svara ”ja” på frågan mina kompisar ställer och min nyfikenhet är stillad.

Så, sällar jag mig till förståsigpåarna i tidningar och på TV? Tycker jag som mina filmälskande vänner? Nej, jag gör inte det.

Winter´s bone är total misär. Det är misär på precis alla fronter, bakom varje dörr, i varje byxben. Det är kargt och kallt och huttrigt, det är trasigt och kantstött. Känslan i filmen är ungefär lika glad och hejsanhoppsan som att bo i Norrland på vintern och det är total solförmörkelse och så kommer orkanen Katrina och gummistövlarna läcker, jag får tandlossning och barnen uppvisar klara tecken på hiv. Trots detta så blir jag inte engagerad och det är en skitskum känsla.

Jag kan inte låta bli att jämföra Winter´s bone med Frozen river, en film med om inte snarlikt tema så väl med samma känsla. Den filmen gjorde mig ledsen. Jag fick en klump i magen som inte ville släppa och jag tänker fortfarande på den ibland. När jag skriver detta är det bara ett par timmar sedan jag läste eftertexterna till Winter´s bone och jag har redan glömt filmen. Efter att jag skrivit detta kommer jag sannorlikt inte ägna filmen en enda mikrometer tankeverksamhet, inte förrän den får en massa priser på galor världen över och jag känner mig skitdum för att jag inte fattar grejen.

Tjugoåriga Jennifer Lawrence är en tjej vi kommer att få se mer av, om inte annat för att hon ser ut som en ung Cate Blanchett även i trasiga jeans. För mig var filmens behållning att få se att Laura Palmer inte var död eftersom Sheryl Lee hade en liten liten roll och henne har jag inte sett på länge.

Skådespelarna gjorde annars precis vad dom skulle, det är bara jag som inte tycker att det räcker ända fram.