300

Det här är slaget vid Thermopyle goes fascistoid grabbrulle.

För att orka se 300 med öppna och okritiserande ögon bör man injicera stora kvantiteter testosteron rätt in i solar plexus, man bör smörja in kroppen med tigerbalsam, dricka stora mängder Jäger, använda gödningsmedel som duschtvål månader i förväg för att kunna odla badrumsmatta på bröstkorgen och sedan lära sig skrika OUUUGFF med värsta basrösten och knuten högerhand högt i skyn.

Om någon av dessa punkter inte är avklarade före filmens början så kommer det inte att gå vägen, då kommer man aldrig uppskatta 300 till fullo.

Filmen har stämplats som historisk fantasy och ja, det kanske stämmer. Det är snyggt som tusan, så snyggt att det blir tråkigt eftersom ingenting, absolut ingenting, är på riktigt. Inte ens Gerard Butler ser ut att vara på riktigt.

Jag gav 300 fem försök men somnade alla fem. Nu har jag sett hela och jag förstår varför jag somnade. Det var inget val, det var ren självbevarelsedrift.
Det är en sak att se knappt två minuter häftig trailer, en annan att se 117 minuter ren testoactionsmörja.