Numb och streamad film hos LOVEFILM

Alla LOVEFILM-kunder som har ett Flex 2- eller Flex 3-paket kan se en gratis streamad film per vecka.

Filmerna finns på LOVEFILM´s hemsida, det kommer en ny varje torsdag och man har tillgång till filmen i 24 timmar. Det finns en hel del bra filmer att välja mellan och det är en schysst bonusgrej tycker jag.

När jag hittade filmen Numb och läste presentationen av Numb blev jag rätt sugen på att se den.

Manusförfattaren Hudson Milbank lider av akut depersonalisering. Hudson är så frånkopplad från sitt liv att han kan få en kroniskt deprimerad att verka klämkäck och är besatt av den bakomliggande sorgsenhet som genomsyrar hans bedrövliga liv.

Men när han tror att hans långa radda av olyckliga och ömsesidigt självdestruktiva relationer har nått sitt slut, snubblar Sara in i hans liv. Han vet att hon kan rädda honom. Hon vet att han måste rädda sig själv. Tillsammans räddar de varandra. Och det är roligt också.

Jag klickade igång filmen.

Hur funkade streamingen då?

Jämfört med Voddler (som inte funkar alls hos mig) och Headweb (som ibland går som en dans, ibland mindre än halvbra) funkade LOVEFILM inte alls. Jag kunde se exakt nio sekunder av filmen innan det dök upp en ruta som talade om att jag inte var ”uppkopplad”, vilket jag var, men tydligen inte snabbt nog.

Som den Sverker jag är hoppade jag direkt in på både Voddler och Headweb för att se om det med exakt samma bredbandshastighet gick att se en film just precis då. På Voddler gick det inte, på Headweb gick det jättebra.

Sammanfattningsvis så är det en bra tilläggstjänst, en snäll present till trogna kunder men lika glad som jag blev av att få se en gratisfilm bara sådär lika besviken blev jag när det inte funkade.

DID YOU HEAR ABOUT THE MORGANS?

Titta på bilden här bredvid. Vad säger den här postern dig?

Om jag själv spånar fritt så är det bara en Robin Williams-nuna, en elefantbak, en husvagn eller en Disneylogga ifrån känslan av en riktigt lågkomisk familjefilm, en sån som alla kan se, ingen reta upp sig över, ingen skrattar högt men alla säger hö-hö eller fniss nån gång OCH det är en film som går direkt till videohyllan.

Stämmer den känslan? Är Did you hear about the Morgans en familjefilmsflopp? Förtjänar filmen det dåliga rykte, dom dåliga betygen och dom usla recensionerna som den faktiskt fått?

Jag tycker inte det.

En otroligt korkad originaltitel, en sån som inte ens ger dom riktiga Hugh Grant-fanatikerna fuktig blick, i kombination med en filmaffisch lika genomtänkt som att micra en oöppnad plastförpackning bruna bönor gör att filmen är dömd på förhand.
Få är lika nördiga som jag och ger filmen en chans oavsett detta. Dom flesta hittar något mer intressant på hyrfilmshyllan och jag förstår det. Däremot tycker jag det är synd.

Paul Morgan (Hugh Grant) och Meryl Morgan (Sarah Jessica Parker) är gifta men separerade. Dom bor båda på Manhattan, han är advokat, hon fastighetsmäklare.

En kväll bevittnar dom båda ett mord och eftersom det råder fara för deras liv så länge mördaren är på fri fot tvingas dom leva under vittnesbeskydd på hemlig ort. Dom blir förflyttade till en riktig hillbillyhåla i Wyoming och paniken kommer krypande när det inte finns kabeltv, bredband eller möjlighet till hämtmat och att dom faktiskt måste umgås och bo under samma tak!

Det räcker så. Jag berättar inte mer. Det gör inte filmen rättvisa att avslöja mer om handlingen. Det räcker med att säga att Hugh Grant är Hugh Grant, fenomenal på dräpande oneliners och att se Sarah Jessica Parker som något annan är Carrie Bradshaw funkar inte riktigt, men Carrie är min homie och att se henne på film är som att titta på en gammal kompis. Så jag låtsas att hon är Carrie.

Sam Elliott och Mary Steenburgen är perfekta som sheriffsparet Wheeler, det är en ren fröjd att se dom båda precis som det är att se Kim Shaw som är en nykomling för mig och ett riktigt komiskt geni.