Jag fick en fodrallös film av en kompis. Han tyckte att det ”måste vara en film för dig”. Filmen hette Slakthus 5 och jag visste absolut ingenting om filmen och ville inte ta reda på något alls heller innan jag såg den.
Slakthus 5. Låter som en skräckfilm. Kan vara en komedi, en musikal, ett drama, en krigsfilm, action, kanske science fiction? Jag har iiiingen aning.
Jag sätter på filmen. Jag kommer direkt till menyn där jag ska välja undertext. Där är en bild på ett tecknat jordklot, en man, en blondin, nazistsympoler, en bil, en hoppande hund, några barn och ett flygplan. Jag blev inte direkt klokare. Tankarna snurrade.
Vad fan ÄÄÄR det här för nåt?
Jag börjar titta på filmen. Tittar och tittar och tänker ”WHAT?” och tittar och tittar. Fastnar. Vilken annorlunda film. Och mysig!
Slakthus 5 är precis den sådan slags film som jag trodde innan. Den är rolig, den är dramatisk, det handlar om krig, om resor (både mentala och bokstavliga), om kärlek, om föräldraskap. Det händer oförklarliga grejer, det händer olyckor och det är folk som dör, plus att det sjungs litegrann. Mitt i allt detta är navet, killen det handlar om, Billy Pilgrim (Michael Sacks).
Slakthus 5 är baserad på Kurt Vonneguts roman med samma namn som skrevs 1969. Den orsakade bokbålar över hela USA eftersom Vonnegut var otroligt anti krig och i boken beskrev sina egna händelser som krigsfånge i Dresden under andra världskriget. Slakthus 5 är namnet på fånglägret han satt i.
Det var sjukt roligt att se en film jag hade noll koll på innan och det känns bra i magen att ha fått se en liten filmpärla som tillverkades samma år som jag (1972). Slakthus 5 är en mycket annorlunda film och Michael Sacks är strålande i rollen som Billy Pilgrim.
