Så kommer den nu äntligen, min Philip Seymour Hoffman-helg.
Jag har väntat i många år på att få spendera en hel weekenda tête-a-tête med min absoluta favvo-film-sunkis men det går rätt trögt. Det är inte så att han ringer och tjatar direkt så nu tar jag saken i egna händer och gör tvärtom: jag bjuder in honom till mig.
”Philles” kameleontansikte kommer att pryda samtliga bloggar den här helgen och jag ska försöka bena mig igenom alla varianter av hans skådespelarrepertoar.
The talented Mr Ripley, Happiness, Magnolia, Synecdoche, New Work, Mary and Max och Twister är filmer med honom som jag redan skrivit om men idag och dagarna framöver kommer det fler. En hel liten hög med fler.
Nu är det dags att klä upp mig, inte så att det blir balklänning med såna där armbågslånga glättiga vantar och plastblommor i håret men väl rentvättade och – givetvis – grå mysbyxor PSH-helgen till ära.
Ååååå, det här ska bli roligt. Jag är så skönt förväntansfull och glad att hade jag haft löständer hade dom klapprat av ren eufori. Nu återstår att se om jag är ensam om denna PSH-fascination eller om du också gillar honom.
Wohoo! Nu kör vi!
