Dennis Hopper är död. Det är tråkigt.
Jag tror Dennis Hopper har en av de längsta och mest magnifika CV´s som finns på Imdb. Han har spelat i storfilmer som Apocalypse now, Easy rider och Blue Velvet och ett gäng mellanklassfilmer men han har också gjort extremt mycket som i mina ögon är ren skräp.
Men det är inte det jag ska skriva om idag. Idag ska jag skriva om en film som i mångas ANDRAS ögon är skräp, men inte i mina.
Det här är den film som är den första som dyker upp i min skalle när jag tänker på just Dennis Hopper.
Waterworld. Smaka på ordet. Vattenvärld. Är det inte härligt?
Okej, Waterworld är en postapokalyptisk film, en Mad Max på vatten och alla som känner mig vet att jag avskyr postapokalyptiska filmer men dom som känner mig vet också hur mycket jag fascineras av vattenfilmer och då helst med otäcka undervattensdjur inkluderade.
Objektivt sett har Waterworld flera ingredienser som normalt sett skulle kunna få mig att kräkas i popcornhinken – alla har trasiga och skitiga beiga kläder, den är en infantil handling som egentligen aldrig blir spännande och Jeanne Tripplehorn.
Men Waterworld har även en solbränd Kevin Costner med gälar, Dennis Hopper med emaljöga, en schysst ballongfärd som pirrar i magen OCH undervattensdjur.
Summa summarum så är Waterworld en helt okej söndagsmatiné. Dennis Hopper behöver inte skämmas det minsta för sin skådespelarinsats, även om jag inte tror att hans Deacon-karaktär är en av dom han är mest stolt över i sin karriär.
