Jag har sett fram emot den här filmen såååååå länge, alltså sååååååå länge. Jag satt och nöp mig i armen strax innan den skulle visas på Stockholm Filmdagar, jag kunde liksom inte riktigt tro på att det var sant, att det var NU NU NU jag skulle få se den.
Ända sedan jag såg första korta trailern från filmen, den med City of stars-musiken, var jag fast. Om alla trailers var som den skulle jag för alltid sluta klaga och alltid titta. Den sa egentligen ingenting om filmen, det var mer en känsla, en melankoli, faaaaan alltså vad bra den är!
Och nu är filmen sedd. Och vad säger man om det här med höga förväntningar? Är det en bra krydda eller fullkomligt värdelöst för filmupplevelsen? Jo, man säger att det i normalfall är BAJS med höga förväntningar men La la land är inget normalfall. Nu snackar vi mental viagra, en stor jävla spruta med vitaminer och kosttillskott rätt in i hjärtat.
Trots att La la land var den femte biofilmen jag såg på raken under en och samma dag, ögonen sved av trötthet och det rann lite tårar fast inte ledsna så satt jag och log som jag fanimej aldrig lett förut. Huvudet lite på sned, mungiporna gick från öra till öra, fötterna jazzade runt på golvet, benen hoppade till ibland och jag kan inte säga annat än att det här är ett modernt mästerverk i sin genre, att Emma Stone och Ryan Gosling är hisnande bra, att Damien Chazelle gjort det igen (Whiplash, remember) och att jag blir så förbannat jävla lycklig över att filmer som denna kan göras i nutid, att det finns pengar och visioner och MOD att smälla till med en musikalisk smällkaramell på detta sätt.
Jag kommer att se La la land många många gånger till och jag tjongar med glädje upp bloggens allra högsta betyg för en film som förtjänar ALLA superlativer den fått och får. Oscarsgalan beware, för den här kommer sopa banan!
Vad tyckte mina filmbloggarkollegor om filmen? Klicka får du se och läsa.
Sofia
Christian
Henke
Jojje
Simon
Jimmy
YES, en femma! Bra Fiffi!
Jag satt också och log under stora delar av filmen samtidigt som man jazzade runt med fötterna, bra skrivet där!
Simon:
Jamenellerhur. Vad skulle den annars få för betyg? 😉
Oj då. Du slog till med stora släggan i betygsskalan. Kul och härligt att läsa.
Ska bli spännande inför oscarsgalan då 2016 var ett starkt filmår. Men Hollywood kommer säkert prioritera denna film som handlar om deras egen bransch. De brukar vara duktiga på att självbelåtet klappa sig själva på axeln. 🙂
Henke:
En film som man vill se om direkt efter att den är slut och som får det att kännas som att hela magen är full med aktiva akvariefiskar, det måste premieras 😀
Jag hörde att DN ”tjongade” till med en tvåa… Lite obegripligt kan jag tycka, rent kvalitetsmässigt borde den ändå vara värd lite mer
Sofia:
Jag kan förstå att den får en tvåa. Kliar det i kroppen av musikalnummer är det svårt att se det goa i filmen – tror jag.
Jo, men som vi har diskuterat tidigare: det är kanske lite dumt att sätta en recensent som inte gillar musikaler på en sådan här film? Eller att ett proffs skulle kunna se förbi sitt personliga ogillande?
@Sofia: Jag hoppas att ett proffs uppgift är att just INTE se förbi sitt personliga gillande. Att inte hoppa på närmsta hajp-tåg.
@Jojjenito: Fast det jag menar med att se förbi sitt personliga ogillande är att kunna se kvaliteter i en välproducerad film även om den skulle tillhöra en genre som man inte gillar. Absolut inte att hoppa på ett hajptåg, vilket ju kan vara helt losskopplat från filmiska kvaliteter
@Sofia: Njaaaeee. Nu tycker jag vi är ute på hal is. Håller inte med. DN:ns recensent (som för övrigt verkar vara förtjust i musikalgenren) gillar inte filmen. Punkt. Vad ska hon göra? Se förbi sitt eget ogillande bara för att t ex inledningsscenen förmodligen tog månader att planera och ett antal långa dagar att spela in och slutligen klippa. Nope.
Tycker jag då. 😉
En diskussion för en kommande filmspanarträff? Svårt det där, tur att man inte är proffs 🙂
Taget! 🙂
@Sofia: Ja, jag håller med. Den är absolut värd mer än en tvåa. Typ 2,5/5. 😉
@Fiffi: Kul att den funkade så bra för dig och att den höll för hajpen. Själv håller jag för öronen och säger ”la la la la”. 😉 Förutom när det gäller City of Stars.
Jojjenito:
Men…alltså….vilken fiiiin melodi! 🙂
Ja, den var fin. Men många av de övriga sångerna tilltalade mig inte och då är det svårt att gilla filmen fullt ut.
Jojjenito:
Jo….musiken är ju halva grejen (minst) i den här filmen och gillar man inte den, eller musikalinslagen, så faller ju filmen platt.
Det gick – och går, inte att ta miste på din förtjusning över filmen. Jag blev också definitivt tagen av filmen även om upplevelsen var något annorlunda, haha. Om första titten för mig var för mycket, finns en chans att en andra titt i bättre tillstånd kan balanseras ner till en slags harmoni som gör att jag köper dom saker jag hölls tillbaka av utöver själva koffeinet.
Ju mer jag reflekterar kring La La Land, ju fler lager av intressant utformning ser jag, även i dom bitar som var mindre fulländade för mig. Jag är ju en av dom där som brukar avstå musikal på grund av hur den skildrar saker så lätt, men denna musikal borrade sig in i musikalgenrens hjärta och studerade det som någon slags perverterad musikalvojeurist tills det inte bara var leenden och falska förhoppningar som infriades längre. Den har NÅGOT positivt i sin kärna som kan växa även hos skeptiker av den.
Jimmy:
Jag tror nog att en omtitt kan ”hjälpa dig på traven” med att få filmen att klicka lite mer, den funkade så även på mig nu när jag såg om den i helgen. Den blev lite mer ”grundad” när man kunde titta på lite andra saker än den första färgchocken 😉