Under efterkrigstiden i Storbritannien levde en riktig snällis vid namn Vera Drake (Imelda Staunton).
Vera var en kvinna som utövade ett yrke som då var förbjudet i lag. Hon hjälpte kvinnor att få abort, vilket var förbjudet fram till 1967, men hade man pengar i fickan gick det att få läkarintyg utskrivna så att aborten kunde utföras kliniskt och korrekt. Men fattiga tjejer/kvinnor hade inget val och Vera Drake trodde stenhårt på sitt kall och satte medvetet hela sitt liv på spel för det hon ansåg var varje kvinnas rättighet.
Förutom detta var Vera en otroligt fin vän, en bra mamma, en omtänksam hustru, en idogt slitande arbetstagare, ja, en kvinna som ställde upp på andra i alla väder och i alla situationer och detta utan att för den skull förlora sig själv. Dessutom ser hon så jävla gullig ut med sina glada och pigga ekorrögon. Det går liksom inte att värja sig.
Vera Drake är februari månads filmsnällis.
[Filmen är från 2005 och är regisserad av Mike Leigh. Vem som blev januari månads filmsnällis kan du läsa här.]
En kanonfilm helt enkelt!
Imelda är rent guld!
Anonym:
Ja, det är en bra film 🙂
Sofia:
Yes!!
Fast jag funderade lite på när jag såg filmen om det verkligen var så att hon inte insåg riskerna med det hon gjorde eller att hon bara så hårt intalat sig att hon gjorde det för att "hjälpa" att det blev katastrof den gången det gick fel…
Sofia:
Jag tror inte riktigt att hon insåg riskerna. Jag fick den känslan i alla fall.
Jamen absolut, den känslan fick jag också! Och då kan man undra om hon kunde vara så "naiv" sas eller om det var förmågan att bortse från komplikationer som gjorde att hon genomlevde kriget så pass hel som hon tycks ha gjort?
Sofia:
Jag tror hon var ganska naiv, på ett såndär skönt sätt. Att hon omedvetet (eller medvetet kanske?) valde att inte tänka på konsekvenser alls.