Jag har folk i min bekantskapskrets, ganska hårdhudade sådana, som säger att Martyrs är bland det jävligaste dom sett. Jag känner en del som ifrågasätter om denna typ av film ens har något existensberättigande och om det inte skulle vara lika bra att införa censur igen – och då gärna en världsomfattande sådan – för att förhindra att liknande filmer kommer ut till vanligt folk. Själv förstår jag inte vad dom bråkar om.
Martyrs är inte en film tänkt som en somrig blockbuster för fnissiga första-dejtare, det är en film gjord för en smal publik av filmnördar som redan ”sett allt” och vill se något ännu värre. Det är där JAG blir rädd för jag tyckte inte det var så farligt. Jag blev inte äcklad, jag blev inte rädd, jag blundade inte, jag tittade och tänkte mest ”meh guuuu så blodigt, vem ska städa upp allt det där? Har dom RUT-avdrag i Frankrike?” Ingen del av filmen berörde mig och vad det beror på kan man kanske skriva en C-uppsats i psykologi om.
Tjejerna i filmen kändes mer som påhittade mänskliga seriefigurer än som vanliga ungdomar. Storyn är både banal, skitirriterande, klurig och fullkomligt smaklös och den kombinationen i sig kan göra att jag stängde av mitt logiska tänkande och därmed också känslocentrat i hjärnan.
Jag vet egentligen inte något tillfälle som är bra för att se en film som Martyrs. I alla situationer, i alla sammanhang finns det filmer som är bättre att se, läskigare, ballare, äckligare. Ska jag hitta något odelat positivt med filmen så är den EXTREMT bra gjord och både Morjana Alaoui som Anna och Mylène Jampanoï som den omänskligt trasiga Lucie gör ett fantastiskt bra jobb. Wow, liksom! Det kan inte ha varit en lätt filminspelning.
Jag har sett många extrema filmer genom årens lopp, men frågan är om inte Martyrs tar priset. Redan när jag läste om den i Fangoria, så visste jag att det här blir något utöver det vanliga. Jag tror inte att jag någonsin tidigare har blivit så illa berörd av en film. En film som kryper under skinnet och stannar där. Här finns inget ljus i slutet på tunneln. Har du sett Frontiers och Inside? Det är två andra extrema franska skräckfilmer.
Micke:
Nu känner jag mig om möjligt ÄNNU sjukare eftersom jag inte berördes alls. Men visst är det en bäcksvart film rätt igenom, inget snack om saken, men jag fick ändå aldrig nån feeling för någon av tjejerna. Lite samma problem som i Human centipede.
Jag tycker nånstans att filmer som Den enfaldige mördaren (till exempel) är jobbigare att se rent psykiskt.
Angående Inside och Frontiers så kommer det recensioner på dom med vad det lider 🙂
Med tanke på ditt och filmitch ljumma omdöme känns det definitivt som om man kan hoppa den här.
Sofia:
Det kan du – om det inte är så att du vill testa ditt psyke och se hur mycket gore, blod och klafs du klarar av.
kan inte annat än att hålla med, jag blev dock illa berörd men samtidigt irriterad för det kändes så spekulativt. Filmen var däremot mkt bra första halvan det var spännande att se var den skulle ta vägen men historien gick vilse.
Väntar med spänning på frontiers o inside.
Ett sådant test skulle jag nog kunna tänka mig, men det känns som om man då skulle vilja satsa på en "bättre" film. Cannibal Holocaust kanske, det är ju åtminstone en klassiker 😉
filmitch:
Jag tror (måste försvara min psykiska hälsa lite här) att om jag inte hört så mycket om filmen innan, att den skulle vara så jävulskt vidrig, så hade jag nog tyckt den var värre. Jag var liksom inlindad i kevlar när jag såg den, jag var beredd på det värsta av det värsta, på att jag skulle vara tvungen att stänga av och typ kräkas och det är klart att om man är beredd på vad som helst så är förväntningarna lite twistade…
Att historien går vilse efter första halvan är ett understatement ;D
Sofia:
Det skulle bli intressant läsning, det är jag säker på! 😀
Tycker åsikter om att detta skulle vara någon film utöver det vanliga är väldigt överdrivna. Det finns tjogvis med skräckfilmer som är värre och många av dem är gjorda på 80-talet. Detta hajpande av filmer stör mig mer än vad filmerna göra, som tex The Human Centipede som alla vill få till att vara det vidrigaste någonsin…vilket inte stämde överhuvudtaget. Detta är en standard skräckis och ingen särskilt bra sådan heller.
Tommy:
Jag är den första att hålla med dig 😀