För det första, är det inte en svinäcklig poster här bredvid? Samtliga skådespelare är sminkade så dom ser ut som buktalardockor och hade jag inte sett filmen innan jag såg affischen hade jag nog backat en mil eller två. James Stewart ser ut som Bela Lugosi, han ser ut som en vampyr.
För det andra, Mr Smith i Washington är en såndär ”riktig” klassiker. Det är en såndär film som man inte får tala illa om, en film som med 8,4 i betyg på ImDb berättar att många filmintresserade ser något stort och viktigt i filmen.
Jag kan se att den var otroligt viktig när den kom 1939. Nazisterna förbjöd den i det ockuperade Frankrike på grund filmens positiva syn på demokrati och i USA ansågs den i viss mån som ”pro-kommunistisk” eftersom den var ifrågasättande när det gällde korruption och maktmissbruk.
Jefferson Smith (James Stewart) jobbar som nån form av fritidsledare (?) när han via ett bananskal får ett jobb i amerikanska senaten och hans positiva människosyn och naiva världsbild krockar en del med den politiska verkligheten.
Filmen är en dramakomedi med en ganska allvarlig grund att stå på och jag säger verkligen hatten av till regissören Frank Capra som drog projektet i land. Han lyckades göra ett 129 minuter långt politiskt drama som fick både elva oscarsnomineringar och folkets kärlek. Jag tror visserligen att James Stewart var en stor anledning till att filmen blev så hyllad, han är som vanligt jättebra och här även jätteung (om man kan säga att 31 är det).
Filmen i sig tog sig dock inte in i mitt hjärta. Jag har försökt tänka på vad det var som inte klickade men kan inte sätta fingret på något speciellt. Jag tyckte den var okej men inte mer än så.
Riktigt läskig poster. Hur tänkte dem? Bela Lugosi. Klockrent. 🙂
Jojjenito:
Den som gjorde postern tyckte säkert den blev bra och beställarna var konflikträdda och/eller blinda?
Jag ”drabbades” inte heller av denna. Jag tror att det finns en hel del nostalgipoäng insprängt i det höga betyget på imdb.
Du nämner inte min favorit från filmen, Jean Arthur. Missade du henne?
Jag gav den rimliga 3/5:
http://fripp21.blogspot.se/2013/10/mr-smith-goes-to-washington-1939.html
Henke:
Ja jag missade Jean Arthur. Hade hon kort klänning? 😉
Postern är absolut ingen höjdare. Dock är det handmålat så de har helt enkelt överdrivit färgerna en hel del 😉
Minns att James Stewart är mycket bra (som vanligt), men jag håller med om att filmen som helhet lämnar en ganska opåverkad. Tror dock den är viktig som historisk film och det faktum att Mr. Smith är oförstörd som politiker gör mycket. Men det finns många bättre politiska klassiker i mina ögon.
Movies-Noir:
Jo jag inser att filmen sedd i sitt sammanhang och i rätt tidsperiod var både viktig och väldigt intressant men det räcker liksom inte för dom höga betygen, inte för mig. Men James är bra. Såklart 🙂
Har inte sett men vill se- så småningom. Gjorde inte Sandler en nyinspelning av denna – Mr.Deeds? Den filmen har jag tyvärr sett………
filmitch:
Även jag har sett Mr Deeds men jag visste inte att den hade med den här filmen att göra. Kanske var lika bra det 😉
Typ 2 år sent nu, men läste recensionen och sen kommentarerna och vill bara tillägga att Mr. Deeds med Adam Sandler är en remake av en annan Capraklassiker; Mr. Deeds Goes to Town med Gary Cooper och Jean Arthur. Den sistnämnda ville att Cooper skulle ha huvudrollen i Mr. Smith Goes to Washington eftersom hon ansåg att James Stewart inte passade för rollen.
Hon hade fel.
Anders:
Att säga att James Stewart inte passar in en roll är som att säga att jordgubbar inte är gott. Det är ju helt befängt. Hon hade fel, helt klart.
Ja, vad ska man säga. Jag gillar den, tempot, tonen, skådespelarna, budskapet och mer. Det är väl Capras minst komedi-iga av alla hans ”komedier” och jag ser filmen som ett drama. Själv såg jag filmen första gången när jag var runt 5-6 år och ja, då drabbade filmen mig, Den var lite väl tuff med alla ungar som råkade illa ut. (… Vilket får mig att tänka på vilket våldsamt skräp jag utsätter min ännu yngre pojke för … Shit.)
Men jag tycket om den då när jag var liten och har alltid gillat den. Det är nog en av mina topp 3 av Capras filmer faktiskt. Vid sidan om ”Lady for a Day”, ”Arsenik och gamla spetsar” och ja, kanske ”You Can’t Take It with You”. på delad andra plats. 😉
David:
Jag tror det här är en bra film att se när man är ung och lite mer oförstörd till sinnes, du har bra föräldrar 😀
Själv har jag inte sett någon av dom andra Caprafilmerna du nämner men antecknar dom och tackar för tipsen 🙂
Jovars, jag blev nog rätt så bombarderad med både intellektuella och ”moraliska” filmer när jag var liten. 🙂
Har du sett ”Destry Rides Again”, eller ”Philadelphia Story” på tal om Stewart? Den förstnämnda är verkligen en bortglömd pärla, mycket stark komedi i Västernmiljö. 🙂
David:
Philadelphia Story har jag sett men inte den andra. Antecknar den med på min intresselista 🙂
Överdriva färgerna på affischen är väl en sak, men borde man inte åtminstone kunna begära att Stewart ska se ut som James Stewart? Det luktar taskig beställarkompetens.
En av de klassiker jag ännu inte hunnit fram till
Sofia:
Haha, jo man kan tycka att det ska gå att känna igen skådespelarna i alla fall. Här går det inte ens med lupp 😉
Åh, men den här filmen är ju underbar! Eller ja, jag är ju visserligen svag för det mesta med James Stewart, han är den ultimata filmgentlemannen och jag skulle SÅ LÄTT crushat på honom om jag varit cirka…60 år äldre. Well, a girl can dream.
Adrianna:
James Stewart är verkligen underbar (även om jag inte tyckte just denna film var det) men en riktig gentleman ut i fingerspetsarna, jag håller med dig till tusen om det. Vilken snubbe! Men du kan ha en crush på honom ändå tycker jag, crushar är icke åldersberoende 😉
Filmstjärnorna från förr, männen som kvinnorna, jo det var något speciellt över dom. Elegans och värdighet. Sånt är så sällsynt idag. Kanske det är ett bra filmtema för kommande inlägg?
David:
Verkligen! Elegans och värdighet, skulle kunna bli en framtida filmspanartema 🙂
Åh – barndomsminne! För mig var det den här och Glenn Miller filmen m James som gjorde att jag fastnade. Philadelphia story är UNDERBAR – den har, förutom James – Katherine Hepburn (<3) och Cary Grant..*suckar lyckligt* . Instämmer dock om Bela Lugosi..;)
Snowangel:
Jag och Katharine Hepburn är inga bra kompisar, jag har jättesvårt för henne, tyvärr.
https://www.fiffisfilmtajm.se/veckans-klassiker-the-philadelphia-story/