Fredagsfemman #169

5. Micke Persbrandts podd

Det här är den första gången någonsin som jag upplever att en podd ger mig fysiska åkommor. Jag lyssnade på första avsnittet av I AM av och med Mikael Persbrandt och jag höll på att klia sönder hårbotten. Kliade och kliade och kliade och jag tänkte inte ens på det förrän efter tjugo minuter när det började svida. Det var bland det jävligaste jag någonsin hört. Och nu läser jag att många skriver att avsnitt två är så bra!?! Vad ska jag tro? Ska jag klippa ner naglarna, köpa en duschmössa, trä den över huvudet och testa?

.

.

.

4. Babel

Ett av dom bästa prat-TV-programmen tamejtusan någonsin på SVT är Babel med Jessika Gedin. Det är intelligent TV, det är intressant TV, det är utvecklande, inspirerande, upplysande, vältaligt och roligt. Att titta på Babel gör mig nyfiken, det får mig att vilja läsa och sen surar jag ur en stund för jag inser att jag inte hinner läsa så mycket som jag skulle vilja men ändå, jag älskar känslan av böcker som programmet förmedlar. Det känns som jag får en timme jullov-med-en-hög-med-olästa-böcker-vid-sängkanten i veckan.

.

.

.

3. Game of Thrones

Okej…tre avsnitt in i säsong 5, vad tycker du såhär långt?

.

.

.

.

.

2. Tom Hardy – igen!

Nu finns första säsongen av TV-serien Peaky blinders på Netflix, Child 44 har premiär på bio idag och om ett par veckor är det dags att få Mad Max-feber. Tom Hardy är aktuell i alla tre, han är ständigt aktuell och ändå är det fortfarande många som inte ens vet vem han är. Medvetet eller omedvetet så är det en smart strategi av Mr Hardy att inte fläka ut sitt liv överallt. Han behöver inte det, det räcker bra att han levererar i världsklass på film.

.

.

.

1. Röd dag = ledig dag!

Det är vår, det är fredag, det är 1:a maj, det börjar grönska, tulpanerna har slagit ut och dom allra flesta av oss har en ledig dag idag. Man kan kanske tycka att det är lite fjuttigt att tjonga upp en sån banal sak på första plats men på riktigt….kom igen…det har ingenting med film att göra men livet är bra härligt och den känslan förtjänar definitivt en förstaplats!

.

.

FILMÅRET 2006

Vilket härligt knasigt filmår det här är. På topplistan bråkar ett gäng olika genres, jag undrar om något annat år varit eller kommer bli lika skönt spretigt som detta?

[Såg du listan mellan 06-10.40 idag lördag så såg den annorlunda ut. WordPress valde att publicera mitt första utkast av listan som dessutom var länklöst. Nu är inlägget uppdaterat och korrekt.]

 

10. THE HOST
(Gwoemul, Regi: Joon-ho Bong)

Sydkoreanskt undervattensmonstermys i regi av Bong Joon-ho. Behöver jag säga mer?

.

.

 

9. THE HOLIDAY
(Regi: Nancy Meyers)

Jack Black är med på listan! Det är så jag vill rita ett stort kors i taket samtidigt som jag gungar fram och tillbaka med en tändare i handen och sjunger HEEEEEY HOOOOOO HEEEEEEEY HOOOOOO. Fast i ärlighetens namn är The Holiday lika mycket Kate Winslets film och Jude Laws och Cameron Diaz. Det är dock inte lika omtumlande konstigt att se dom tre på listan.

.

.

 

8. RIKA VÄNNER
(Friends with Money, Regi: Nicole Holofcener)

Karaktärerna är inte direkt genomsympatiska men det är det som gör att Nicole Holofceners filmer är så mänskliga. Även i verkligheten har schyssta och trevliga personer mörka inslag och mindre perfekta sidor. Ser du Rika vänner (Friends with money) förstår du precis vad jag menar.

.

.

 

7. THE FALL
(Regi: Tarsem Singh)

Goggly, goggly, goggly. Det här färgsprakande fantasifulla äventyret med Lee Pace och Catinca Untaru signerat den spännande indiske regissören Tarsem Singh är en film att minnas, att bära med sig och att tänka på ibland. Och jag inser att hela meningen jag just skrev kommer få 99% av alla som läser att tänka ”den ska jag INTE se”. Jag tänkte likadant ända tills jag såg den. Den procenten som är kvar tänker ”Lee Pace? Killen i Guardians of the Galaxy? Killen i The Hobbit? Killen i Twilight?” Ja precis DEN Lee Pace! Så se The Fall nurå!

.

.

 

6. BABEL
(Regi: Alejandro González Iñárritu)

Alejandro González Iñárritu har gjort ett ohyggligt starkt drama, ett såndär drama som man inte ser om i brådrasket. Eller man….jag gör inte det, det är alldeles för krävande. Samtidigt önskar jag att alla såg denna film åtminstone en gång i livet.

.

.

5. ROCKY BALBOA
(Regi: Sylvester Stallone)

Det har gått trettio år sedan Rocky gick sin första match, ja tiden går fort när man har roligt. Rocky är ingen ungdom längre och jag vill inte spoila nåt så du får helt enkelt tro mig på sitt superobjektiva ord när jag säger att Rocky Balboa är en jättfin film. Den är bra på samma sätt som första Rocky, inte jättebra som Rocky IV, det finns en viss skillnad där.

.

.

4. DE ANDRAS LIV
(Das Leben der Anderen, Regi: Florian Henckel von Donnersmarck)

Mannen med dåligt fylla-i-blankett-inkompatibla namnet Florian Henckel von Donnersmarck har både skrivit manus och regisserat denna tyska film som vann en Oscar för Bästa utländska film. En beigare man än Ulrich Mühe går knappt att hitta.

.

.

 

3. CHILDREN OF MEN
(Regi: Alfonso Cuarón)

Sju år innan Gravity gjorde Alfonso Cuarón en mörk sci-fi-thriller som fortfarande känns helt unik i sitt slag. Det är 2027 och kvinnor kan inte längre få barn. Julianne Moore, Clive Owen och Chiwetel Ejiofor briljerar.
.

.

 

2. BORAT
(Regi: Larry Charles)

Detta är Borat Sagdiyev enligt beskrivningen på ImdB: ”Borat Sagdiyev is a racist, misogynistic and genuine Kazakh journalist & broadcaster. Borat claims to have been born on February 17, 1972 in the fictional village of Kuzcek in Kazakhstan to Asimbala Sagdiyev and Boltok the Rapist, the town rapist who is also stated to be his maternal grandfather as well as his brother and uncle.
According to Borat his mother gave birth to him when she was nine years old. He has a thirteen-year-old (born 1994) son named Huey Lewis, twelve-year-old (born 1995) twin boys named Biram and Bilak. He has an older sister named Natalya (who he has claimed at different times to be ”the number four best prostitute in Kazakhstan”) and a younger brother named Bilo (who he describes as being mentally retarded, with hair all over his face and entire body).”

En bra komedi ska aldrig föraktas, en bra komedi ska hyllas, avnjutas och hamna snorhögt på årsbästalistan.

.

.

 

1. PANS LABYRINT
(El laberinto del fauno, Regi: Guillermo del Toro)

Jag har försökt få mina barn att se Pans labyrint i flera år men jag stöter ständigt på patrull då den är för läskig (uttalandet baseras på DVD-fodralet). Grejen är den att filmen (ju) ÄR läskig men inte på det sätt som visas på fodralet. Guillermo del Toro är inte en regissör och manusförfattare som förvandlar allt han tar i till guld men med Pans labyrint lyckades han banne mig. Det här är en film som enligt mig har ALLT och som i min värld förtjänar guldmedaljen för 2006-års bästa film utan minsta tvekan.

 

Bubblare: Little Miss Sunshine, Running with scissors, Come early morning, Att återvända, Casino Royale och Fur.

Kvar att se som verkar intressant:  Candy och Inland Empire.

Idag listar flera filmbloggare sina favoritfilmer från 2006. Klicka på länkarna för att få fler filmtips.

Flmr

Filmitch

Fripps filmrevyer

Movies Noir

Rörliga bilder och tryckta ord

Jojjenito