En recension av den här filmen skulle kunna låta såhär:
En snygg kvinna helt utan ambition, begåvning och utbildning (Cameron Diaz) har av nån anledning fått jobb som lärare. Hon och hennes rike fästman planerar bröllop och hon är nöjd med livet. Vad meningen med livet är? Jo, att hitta sig en rik man som kan försörja henne så hon slipper göra nåt själv. När fästmannen genomskådat henne och drar står hon där, ensam, övergiven, utan pengar och lärarjobbet blir hennes trygga plats i livet oavsett om hon gillar sitt jobb eller inte.
En recension av den här filmen skulle också kunna låta såhär:
En totalt bombad brud (Cameron Diaz) beter sig som en bakåtsträvande kvarleva från en tid då kvinnor förväntades vara våp och männen var familjens enda inkomstbringare. Om hundra år av feminism och kvinnopolitik ligger på en stol så står hon där och kapar av benen med en motorsåg.
Planen att lägra skolans nya – och till synes välbärgade – vikarie (Justin Timberlake) stavas: BRÖSTFÖRSTORING och allt hon gör går ut på att ljuga, stjäla, fixa och trixa för att få ihop pengar till operationen.
En recension av den här filmen skulle DEFINITIVT kunna låta såhär:
Bad Teacher är en sexistiskt, hånfull och tokamerikanskt moralpredikande film fast utan nån egentlig sens moral. Alla är dumma i huvudet, äckliga, ocharmiga och jag vill typ bara strypa dom allihop. Filmen klarar sig på att skådespelarna, trots ett manus från Hin Håle, är bra. Cameron Diaz, Justin Timberlake, Jason Segel, John Michael Higgins och Lucy Punch visar alla att DOM valt rätt yrke, för klarar man som skådis av att göra det bästa av en rulle använt muggpapper ja då finns det ingenting mer att tillägga egentligen. Mer än att det är en jävligt irriterande film.
Idag händer det grejer på bloggen Rörliga bilder och tryckta ord.