Oj vilken mellanmjölk det här var. Sean Connery är tillbaka som Bond, han är charmig, snygg, perfektion men allt det där kan gå överstyr och också uppfattas som…tråkigt. Kanske är det därför jag redan några dagar efter att jag sett filmen nästan glömt den. Glömmer man en bra film? Glömmer man en perfekt Bond? Jag inbillar mig att svaret är nej på båda dessa frågor men kan ändå inte riktigt släppa grejen, det här är alltså den TREDJE bästa bondfilmen genom tiderna enligt Fripps filmrevyer. Kan den verkligen vara SÅ beige som jag uppfattar den?
Ja det kan den.
Agent 007 ser rött är ingen dålig film, ingen tråkig film, det finns ingenting specifikt jag kan ta på som gör att den – för mig – känns som mellanmjölk vars bäst-före-datum gått ut och ändå kan jag inte säga att den är speciellt mossig. Brudarna är okej, storyn med. Jag är bara inte nöjd. Ganska enkelt eller hur? Film—> Magkänsla—-> Betyg därefter.
Femte filmen. Gäsp. Två kvar.
Filmitch 8/10, Fripps filmrevyer 4+/5, Movies-Noir 4/5.
