Etikett: Bo Burnham

Publicerat

EIGHTH GRADE

Jag tittar på Eighth Grade och undrar, har inte vi alla varit 13-åriga Kayla (Elsie Fisher)? Kan det finnas nån som ser den här filmen som inte känner igen sig åtminstone liiiite i hur det var att vara tonåring och hela tiden vara lite för finnig, lite för tjock, lite för udda, lite för….fel?

Filmen utspelar sig under fem dagar och vi får följa Kayla under ”lite av varje”. När hon försöker impa på klassens snyggaste kille genom nakenbilder-som-inte-finns och en pojkvän-som-inte-existerar till att få frågan ”Do you do blowjobs?” och hon googlar och försöker öva på nåt penisliknande vilket blir en banan och pappan kommer hem. ”Men du gillar ju inte bananer Kayla!?!”. ”Det gör jag visst. Nu gör jag det.” Och hon försöker äta men kräks av bananköttet som klibbar ihop sig i gommen.

Kayla försöker passa in. Kayla försöker vara som ”alla andra”. Kayla blir bjuden på kalas. Poolkalas. Lättelätt att vara 13 år och känna sig avslappnad och naturlig i badkläder. Not. Va.

Min favoritkomiker Bo Burnham har skrivit och regisserat den här filmen och vilken debut han fått till! Jag är imponerad!
Eftersom jag jämför alla coming-of-age-filmer med Fucking Åmål har Eighth Grade inte mycket att komma med när det kommer till att jobba sig in i kroppen på mig men det betyder inte att den inte är sevärd, välgjord eller riktigt bra. Eighth Grade ÄR en bra film och Elsie Fisher ÄR Kayla. Hade hon fått en oscarsnominering hade jag inte blivit förvånad, nu blev det ”bara” en Golden Globe-dito.

Publicerat

THE BIG SICK

När Kumail (Kumail Nanjiani) träffar rätt tjej DÅ vet han det. Han vet också att alla kvinnor hans pakistanska föräldrar har försökt tota ihop honom med, för att förhoppningsvis uppmuntra ett framtida bröllop, har varit helt fel. Han vill bestämma själv, precis som att han vill bestämma om han ska be eller inte. Så när familjen tror att han knäböjer på en bönematta i källaren så spelar han spel på mobilen.

Kumail vill inte heller bli advokat eller något annat ”fint” som föräldrarna hoppats, han vill bli ståuppare och det är från en stand-up-scen han ser Emily (Zoe Kazan) första gången. Han upplever att hon häcklar honom. Hon tycker inte alls så. Men hon följer med hem till hans uppblåsbara madrass och en mysig natt följer. Hon har dock inte tid för en riktig pojkvän och han säger detsamma och fortsätter köra sin Uber men dom ses igen och faktiskt även igen. Och sen händer nåt. Emily blir väldigt väldigt sjuk och hamnar i koma.

The Big Sick är något så ovanligt som en based on a true story som faktiskt ÄR helt igenom sann. Filmens Kumail ÄR skådespelaren Kumail och Kumails kärlek i verkliga livet heter Emily och det som hänt dom och deras familjer är sanna episoder från livet nedskrivna som ett filmmanus av Kumail himself och hans fru Emily V. Gordon.

Jag tycker så JÄTTEMYCKET om den här filmen! Den är varm och charmig och jobbig och rolig och mysig och så jävla GENUIN! Fan vad fin den är!! Se den och se den igen och följ Kumail Nanjianis resa som ståuppare. I filmen drömmer han om att hosta Saturday Night Live och nu har till och med DET blivit sant. 14 oktober gjorde han det! Finns det nåt mer fantastiskt är drömmar som slår in?

Publicerat

Fredagsfemman #228

5. Splash – ur sjöjungfruns point of view!

Minns du filmen Splash från 1984? Den romantiska komedin med Tom Hanks och Daryl Hannah? Hanks spelade den unge mannen som återförenas med – och förälskar sig i – Hannahs sjöjungfru Madison som räddat honom från att drunkna som barn. Filmen utspelade sig med Tom Hanks rollfigur i centrum trots att manusförfattaren Brian Grazer faktiskt skrivit berättelsen utifrån sjöjungfruns synvinkel – MEN det funkade inte riktigt på 80-talet, vem hade velat se en film med en KVINNA i centrum? Kräääjsy! Men nu är alltså en reboot på g och denna gång ger han sig inte, Brian Grazer. Nu kommer filmen göras med kvinnorollen i centrum. Låt oss bara hoppas att han kommer på en bättre titel än den som ratades 1984: Wet.

.

.

.

4. Här är han – Fast & Furious 8-skurken!

Hur coolt är det inte? Steinar! Wohooo! Och hur pepp är man inte på den här filmen? För egen del – MUCHOMASSOR!!! Biopremiär i Sverige 17 april nästa år!

.

.

.

.

3. Bo Burnhams nya!

Den oefterhärmliga sjungande och spelande amerikanske komikern Bo Burnham är tillbaka! Hans Make Happy Tour har hittat till Netflix och jag har vid det här laget inte bara sett den en gång, inte två heller. Han är bara så grym! Och om jag önskar tillräckligt mycket att han kommer ge sig ut på en Europaturne så dottern och jag slipper köpa flygbiljett till typ Alabama – kommer min önskan att slå in då?

.

.

.

2. Filmspanarträff!

Imorgon är det sommarens första filmspanarträff! Det får helt enkelt bli en paus i fotbollstittandet för jag vill såklart inte missa en chans att träffa gänget, se en (förhoppningsvis) bra film och prata film över en middag. Vilken film vi ser kan du läsa om här på bloggen på onsdag.

.

.

.

.

1. Sverige – Italien idag!

Släpp allt du har för händerna, klockan 15 smäller det!

.

.

.

Publicerat

Tre om en: STAND-UP-FILMER DEL 2

Jim Jeffries – Bare

”Varför gillar killar analsex?” frågar Jim Jeffries publiken. Han får inget svar, han svarar själv. ”Därför att vi vet att tjejer avskyr det.”

Kul. Jättekul. Not. Australiensaren Jim Jeffries har en högstanivå som knappt kommer upp till skosnörena på mina kängor – om man mäter från golvet och uppåt. Han drar många grova skämt och många jättegrova. Jag har inga problem med grovleken, att han är totalt icke PK stör mig inte heller, det jag har problem med är att jag inte känner att han skämtar för han har en utstrålning som luktar psykopat.

Jag skulle kunna dra några exempel på ”skämt” här men jag tycker det är ganska onödigt att skriva om hans flickväns av-en-NBA-spelare-sönderknullade mutta (”det förklarar varför vårt barn föddes under en promenad”), strippklubbsbesök och analsex. Och ännu mer analsex. Han känns rätt enkelspårig den här mannen. Han har liksom fastnat i vinkelvolten. Euhm…i analsexvolten.

.

.

.

Ellen DeGeneres – Here and now

Ellen DeGeneres är charmig som få och till skillnad mot göken här ovan har hon en rätt hög lägstanivå när det gäller sina skämt.  Hon har även en rätt låg högstanivå när det gäller samma skämt, hon är alltså stabil men föga överraskande.

I Here and now pratar hon om så intressanta ämnen som meterologer,  kommunikation, färg och …damm.

En timme med Ellen går fort och som sällskap i bakgrunden är hon alldeles ypperlig. Men som en ståuppare som får mig att tänka i nya banor – not so much.

.

.

.

Bo Burnham – What

Här har vi Jim Jeffries totala motsats. 24-årige Bo Burham är något alldeles i särklass unikt. Han är en entertainer, en ordvrängare, en stå-uppare som får publiken att faktiskt fundera. Det är underfundigt, det är välskrivet, det är musikaliska nummer som inte bara är musikaliskt bra utan som på ett nästan Tage Danielssonskt vis har nåt viktigt att säga.

Episoden när Bo sjungandes beskriver sin vänstra och högra hjärnhalva är genialisk liksom sången Repeat stuff. Och resten av föreställningen.

Fan, jag har sett What så sjukt många gånger nu och jag tröttnar inte så betyget är helt givet. Det kommer bli nåt riktigt riktigt stort av den här killen.

Här kan du se hela showen. Just do it!

Här kan du läsa om tre andra stand-up-filmer.