Världens genom tidernas bästa schackspelare, så har han kallats, Bobby Fischer. Men hur är han funtad egentligen? Hur fungerar hjärnan på en man som behärskar spelstrategier som han gör? Hur beter han sig i sociala sammanhang, är han ”normal” i jämförelse med oss kanske inte riktigt lika schackintelligenta, hur hade han det med relationer, uppväxt, ja allt det där och sett ur en filmbloggares synpunkt – är det här en dokumentär som ger svar på några av dessa frågor?
Japp.
Joråsåatteh.
Visst får jag svar.
Jag får svar och nya frågor ploppar upp som jag inte visste att jag hade och jag får faktiskt svar även på dom PLUS att jag blir skitglad över alla timmar av tålamod min morfar la ner på att lära mig schackspelets grunder och jag blir ännu gladare över att jag lärde mig spela och att han lät mig vinna ibland men inte tillräckligt ofta för att jag skulle få för mig att jag var begåvad i ämnet. Att vara ett schackgeni är nämligen ingenting jag önskar någon. Att vara Bobby Fischer önskar jag knappt Bobby Fischer själv.
Amerikanen Bobby Fischer är lite som schackvärldens Rocky Balboa. Han var USA´s kelgris gentemot Sovjet i något som kan liknas det kalla kriget fast placerad på en rutig träbit men istället för att ha fått bestående hjärnskador orsakade av aggressiva boxare har han en hel del problem i dom regionerna redan från början. Jag vet inte om han alltid var en bra mänsklig reklampelare för amerikanarna egentligen, alldeles oavsett hur smart han var. Jag känner mig rätt osäker på det.
Bobby Fischer against the world är en mastig dokumentär som rymmer alla delar av hans liv även om schack var 99,99% av det livet. Ett spännande och välgjort porträtt av en ganska läskig man.
[Filmen går att Video-on-demand-hyra på Discshop. Klicka här.]