Är detta ett av dom bättre ex
emplen på hur mycket nytta en namnkunnig cast är för en film?
Nicole Kidman och Russell Crowe spelar mamma och pappa till Lucas Hedges, killen som är med i ALLT just nu, och vips är filmen självklart i hamn. Lägg därtill att Joel Edgerton regisserat samt skrivit manus baserad på Garrard C0nleys memoarer ”Boy Erased”. Klart filmvärlden stannar upp, klart dom tittar – och jag med såklart. Jag missar aldrig en film med Nicole Kidman. Aldrig.
Inte för att jag behöver bli påmind om hur världsfrånvänt och knepigt många religiösa beter sig men Boy Erased visar verkligen på en grej som är heeeeeelt sjukt idiotiskt. Konversionsterapi. Ett slags tolvstegsprogram för ungdomar som på något sätt är ”fel” sett till hur föräldrar och omgivningen i samfundet resonerar. Att vara homosexuell till exempel, det ses inte med blida ögon.
Ledaren för Love in action-konversationsterapigruppen (spelas av Joel Edgerton) står där med bibeln i hand och orerar om att alla kan bekämpa sina synder och lustar och bli ”normala”. Heterosexualitet = äktenskap, trygghet och kärlek. Homosexualitet = aids, våldtäkt och ett liv i ensamhet. Jadu, man kan spy för mindre. Men där sitter hur som helst den förundrade 19-årige Jared, han har liksom inget val. Bli utslängd hemifrån eller gå igenom denna terapi. Hans superreligiösa föräldrar ger honom inget val. Idiotjävlar.
I eftertexterna kan man läsa att över 700.000 amerikanska ungdomar har gått igenom liknande typ av ”omvändarterapi” och det är rent utsagt förjävligt. Vad är det för jävla människor, vad är det för föräldrar som inte kan älska sina barn precis som dom är? Vad fan är problemet. ”Du ska älska din nästa som dig själv” gäller tydligen bara när det passar en själv. Religion alltså. Vilket satans humbug.
