Jag satt och klickade mig runt bland Lovefilms gratis-streamingutbud en kväll när jag hade lite halvtråkigt. Det är kvällar som dessa som jag känner mig stolt över att vara extremt lättroad. Livet blir liksom lite lättare då. Jag kräver inte så mycket, lite lugn och ro, en latte i samma storlek som trillingmammor behöver halv fem på mornarna, tillgång till film i datorn och som gelehallonet på mjukglassen så hittar jag ibland rätt intressanta filmer jag inte visste fanns.
Ripley Under Ground handlar såklart om Tom Ripley, samme lurendrejar-Tom som Matt Damon spelade i den hypnotiskt otäcka The talented Mr Ripley. Här är det Barry Pepper som axlar Ripleymanteln, Pepper som jag alltid tror är son till Gary Busey men det är han ju inte. Jack Busey är Garys Buseys son men Barry Pepper är mer lik Gary än Jake är. Hänger du med?
Äsch. Skitisamma. Barry Pepper är Tom Ripley, mannen som lurar, bedrar, härmas, ljuger, dödar, trixar för sin egna vinnings skull och har en osviklig förmåga att alltid klara sig. Här dör hans kompis, den store konstnären Derwatt, i en bilolycka när han precis friat till sin flickvän (Claire Forlani) men hon sagt nej. Hans andra kompis, den store galleristen (Alan Cumming), har hela galleriet fullt med den andre kompisens målningar och fasar för en totalflopp när det kommer fram att utställningens centralfigur är död. Så Tom, galleristen och konstnärens flickvän gör det enda rätta: stoppar konstnärsliket i bilen, härmar hans sätt att måla och gör en drös nya målningar och delar vinsten mellan sig.
Derwatt-kännaren (Willem Dafoe) och polisen (Tom Wilkinson) är varken lättlurade, gamla eller trötta, dom nosar ugglor i mossen och så gör även jag. Det doftar ganska unken film till en början, jag funderar på hur det kommer sig att jag inte hört talas om den, regissören Roger Spottiswoode är ingen duvunge direkt, han vet vad han pysslar med och ja, han vet det även här även om jag är skeptisk under första halvan. Barry Pepper är ingen Matt Damon, Ripley Under Ground är ingen The talented Mr Ripley men filmen är fullt duglig på alla sätt och bjussar till och med på en otippad twist på slutet, en twist som gör att jag funderar på filmen långt efter att latten är slut.
