Finns det män som går att lita på? Finns det män som säger vad dom tycker, håller vad dom lovar och gör det dom säger? Ska man tro den här filmen som är svaret: Njäääääää.
Tom (David Duchovney) är gift med Rebecca (Julianne Moore). Hon är känd och firad skådespelare som har tröttnat på sex, han är en runkande hemmaman. Rebeccas bror Tobey (Billy Crudrup) är en livsglidare som är tillsammans med Elaine (Maggie Gyllenhaal) sedan länge. Trots att åren går och dom blir äldre så känns förhållandet som om det stannat i växten nånstans i tonåren. Elaine längtar efter barn, det gör inte Tobey. Elaine längtar efter sex, det gör inte Tobey. Elaine längtar efter att prata vuxet med någon trygg man i stickad tröja. Det gör inte Tobey.
Historien böljar lite fram och tillbaka, mellan psykologsejourer och en dag på jobbet och restaurangbesök och bajsande barn och otrohet, anonyma sexmissbrukare, olycklig kärlek och tårtfrossa och jag har inte tråkigt en enda sekund. Det finns ingenting att gnälla över gällande dessa fyra skådisar, ingen av dom känns som att dom spelar. Att Tom och Rebecca är ett par står inte i manus, det är liksom en självklarhet och när Elaine spottar vatten på sin vackra förläggare (Ellen Barkin, vilken FAVVO hon äääär!) så händer det bara, det är ingenting Maggie Gyllenhaal läst på ett papper. Det är så det känns och det är filmens stora förtjänst. Trust the man är ingen film som förändrar min syn på varken livet, förhållanden eller män men det är en trevlig liten parentes i filmrelationsgenren.
Filmens regissören Bart Freundlich är kanske mest känd för att ha regisserat några avsnitt av Californication, en serie i vilken David Duchovney kan tycks ha utvecklat sin sin karaktär Tom en smula. Eller så spelar han inte alls vare sig i Californication eller här. Han kanske bara är sig själv?
