Den allvarsamma leken

Jag har inte läst boken av Hjalmar Söderberg som filmen är baserad på. Jag har svårt för högtravande dialog på ”gammal” svenska. Jag tyckte inte att Pernilla Augusts förra film Svinalängorna var kanonbra men jag tror i och för sig att det mer berodde på att alkoholberättelser känns så uttjatade än på Pernillas regi.

Med alla dessa större och mindre minus i bagaget satte jag mig på Royal i Malmö och såg invigningsfilmen på Malmö Filmdagar. Pernilla August presenterade själv filmen och hon kändes så glad och förnöjsam när hon pratade om filmen och jag satt där och tänkte ”gäsp, gäsp, supergäsp” och sen började filmen och det tog tio minuter sen var jag fast. Den allvarsamma leken är nämligen nåt så fenomenalt som ett felfritt hantverk med både själ och hjärta.

Bitterljuva kärlekshistorier som fungerar växer inte på träd men den här filmen prickar in alla rätt när det gäller trovärdighet och känsla mellan huvudpersonerna Arvid Stjärnblom (Sverrir Gudnason), Lydia Stille (Karin Franz Körlof), Dagmar (Liv Mjönes), Lidner (Mikkel Boe Følsgaard), Roslin (Sven Nordin) och Markel (Michael Nyqvist). Fan, vem kan INTE tro på det här kärleksdramat? Vem får INTE ont i magen och känner paniken, frustrationen, vemodigheten och längtan när Arvid och Lydia inte kan vara tillsammans fast dom så uppenbart är gjorda för varandra? Jag känner i alla fall en himla massa och allt jag känner är bra grejer. Investeringarna jag gör i filmen ger utdelning.

Matti Byes musik snirklar sig igenom filmen som en snitslad bana i en vårgrön lövskog och jag har väl aldrig varit mer sugen på orientering än nu. Filmens knappa två timmar virade förbi i ett behagligt tempo och jag kan inte hitta svackor även om jag letar hårt. Det här är helt enkelt ett jättebra film som förtjänar en publik som jag inte tror kommer hitta till biograferna. Och det är så synd.

Jag såg filmen ihop med mina filmspanarkompisar. När deras länkar är publicerade finns dom här.
Jojjenito
Fripps filmrevyer
Rörliga bilder och tryckta ord

I avsnitt 53 av Snacka om film pratar jag mer om just denna film. Bland annat.

5. Kvällsmiddagarna vid Västra Hamnen

Okej, det var så sjukt vackert att den här punkten kanske borde vara etta men just idag är numreringen inte så himla viktig. Jag åt KANONMAT (nä, inte SÅN kanonmat utan kanonGOD mat) på KANONRESTAURANGER och detta med en utsikt som jag nästan smällde av av. Mysighet deluxe.

4. The girl with all the gifts

Den bästa zombiefilmen på jagvetintehuuuur länge!!! Biopremiär i Sverige 7 oktober!

3. Den allvarsamma leken

Om nån hade sagt till mig i förra veckan att jag skulle sitta och HÄPNA av lycka över Pernilla Augusts nya film Den allvarsamma leken så hade jag skrattat tungan ur led. Baserad på en roman av Hjalmar Söderberg som utspelar sig vid 1900-talets början, kostymer, högtravande språk och Sverrir Gudnason i huvudrollen, det var liksom inget som lockade mig nämnvärt. Ändå. Alltså ÄNDÅ blev jag helt trollbunden. Biopremiär 9 september och recensionen kommer i samband med den.

2. Jätten

2011 gjorde Johannes Nyholm den prisbelönade kortfilmen Las Palmas som visar när hans bebisdotter festar till det och trashar en bar på en semesterort. I år har han gjort filmen som jag kommer bära med mig närmast hjärtat av alla tolv filmerna jag såg. Jätten är en otroligt fin film, den är hjärtskärande, visuellt maffig, väldigt bra skådespelarinsatser och har specialskriven musik av Björn Olsson som sätter sig som tuggummi mellan öronen. 14 oktober har den biopremiär och snälla, gå och se den! Gör det bara!

1. Det sociala minglet

Malmö Filmdagar innebär – för mig – en chans att få umgås med mina filmspanarvänner flera dagar i sträck. Det är väldans lyxigt tycker jag. Det innebär också en chans att få prata på riktigt med en drös andra människor som jag följer och som läser bloggen/lyssnar på podden/följer mig på sociala medier resten av året. Det är coolt och det är jätteroligt att prata med er öga mot öga – också!

Och nu är det ett helt år till nästa gång. Aldrig känns ett år längre än precis just nu.

Etikett: Den allvarsamma leken

Fredagsfemman #238 – Det bästa från Malmö Filmdagar